Eftermiddagsbön

Hej Gud

Jag vet att jag inte brukar höra av mig särskilt ofta, men nu får du lyssna för det här är faktiskt ganska viktigt.

Kan du inte se till så att ballerinaskor går ur modet nu till våren?

Det är säkert inget fel på själva skorna, förutom att jag inte ser klok ut i dom. Jag har testad olika modeller med olika typer av byxor till, men alltid med samma tönt-resultat.

Kom igen nu, dom har liksom varit inne i typ 4-5 år vid det här laget. Det räcker nu..

Tack och amen.

/Jempa

Lära sig svenska

För er ganska nya läsare kan jag berätta att jag är gift med en Grek/Irländare. Och ni som redan känner mig vet att han har lite svårigheter med att lära sig svenska..

Vi började bra, men nu känns det som vi har tappat det lite. Mycket är mitt ansvar, jag borde bara prata svenska med honom, eftersom han kan grunderna redan. Men jag orkar inte. Eftersom vi träffades på engelska och det är det vi alltid har pratat med varandra, så känns det onaturligt att prata svenska helt plötsligt. Plus att det går långsamt, så jag ledsnar och byter efter en kvart.

Men vi började som sagt bra. Simon gick på sfi när han inte jobbade, och varje kväll läste vi lite Rocky, vilket vi faktiskt fortfarande gör, där han får lära sig riktig svenska..


Men snart fick han mer och mer jobb, vilket innebar att han varken hann eller orkade med sfi, så där slutade han.

'En kompis på jobbet brukar försöka lära mig lite svenska ibland' meddelade han dock glatt en kväll när han kom hem. 'Idag har han lärt mig brunöga och skäggbiff!'

Detta fick mig ett tag att börja anstränga mig lite mer ett tag. Men svenska, har jag insett, är SVÅRT.

Aldrig förut har jag tänkt på hur många olika uttryck vi har för varje fråga eller påstående. Inget språk kan ha så många undantag som vårt. Hur förklarar man användningen av 'ju', som vi slänger in i var och varannan mening? Hur översätter man 'i och för sig'? Man är lycklig eller olycklig, sund eller osund, nöjd eller onöjd? Nej, missnöjd heter det då.

Jag ger upp.

Sladdbarn

Lia har aldrig varit intresserad av att krypa. Hon har varit fullt nöjd med att sitta ner, eller stå och hoppa med hjälp av någon större.

Men detta var förut. Det var innan hon upptäckte sladden. Alltså sladden-till-laptopen-som-hon-absolut-inte-får-dra-i-för-då-kan-hon-få-hela-laptopen-över-sig-och-mamma-har-sagt-tusen-gånger-att-hon-inte-får-dra-i-den.

Nu kryper hon plötsligt, under protest.

När allt var nytt

Jag tror att jag var 19, när internet började slå igenom.

Min dåvarande pojkvän kom hem från jobbet en dag och flinade malligt.

'Idag har man testat internet' mös han 'Surfat på nätet liksom..'

Jag fattade ingenting. Klart jag hade hört talas om internet, men jag hade ingen aning om vad det innebar. Särskilt inte 'surfa'.

Detta gjorde ju såklart att jag var avigt inställd och inte det minsta intresserad av att lära mig mer om detta mystiska påfund. Jag klarade mig bra ändå.

Men jag var ju ändå tvungen att fråga en kompis som jag visste kände till en del om detta. Hon hade provat flera gånger.

'Man skulle kunna kalla det som ett uppslagsverk på datorn' Förklarade hon pedagogiskt. 'Du kan till exempel skriva in ordet katt, så får du upp en massa information om katter..'

Aha, tänkte jag. Jo, det låter väl bra, för dom som känner att dom behöver det.

Snart berättade en vän att hon skaffat mailadress och uppmuntrade mig att göra detsamma. Jag undrade varför hon medvetet valt en mailadress som lät så porrig.. 'Hotmail' liksom.. Men när jag introducerades så förstod jag hur det låg till, och det var väl där allt började, och fortsatte sen i en rasande fart.

Hotmail, icq, spray, aftonbladet, msn, gulasidorna, hemnet, skype, hitta, google, youtube, myspace, viop facebook, blogspot etc, etc.. Listan tar aldrig slut, och nu sitter jag här som vanligt och undrade hur jag överhuvudtaget kunde fungera innan internet.

Dom är tillbaka

Med hänvisning till ett av mina tidigaste inlägg 'Rädda mig', så ser ni här nedan att Rädda Barnen åter satt upp sin monter i Solna centrum.



Dom försvann strax efter att dom skrämde mig till medlemsskap, men nu är dom alltså tillbaka.

Jag har sett fram mot den här dagen. Äntligen kan jag säga till dom 'Jag är redan medlem' när dom kommer fram till mig med sitt 'Ursäkta..?', och den här gången skulle jag mena det.

Men det är som att dom vet. Nu ser dom inte ens åt mig. Jag strosar förbi, avslappnat och lugnt. Inte som dom andra, som stressar förbi, upptryckta mot väggen så långt bort det går, med mobilerna i händerna strängt upptagna i låtsassamtal.

Och vid närmare eftertanke är det ju förmodligen därför dom vet..

Sverige stannar aldrig längre

Lite mer tv-gnäll nu när jag ändå är igång.

Jag kollade nyss aftonbladet.se och halvvägs ner på sidan stod det en notis om att Anja Pärsson kommit tvåa och en annan svenska trea i Super-G idag.

Inte ens jag är gammal nog att komma ihåg hur det var när Stenmark åkte, men jag vet att Sverige stannade. Skolorna, kontoren och till och med regeringen tog paus för att titta.

Nu är det väl knappast någon som har koll när någon från Sverige tävlar längre.

För många år sedan när Sverige vann Hockey VM, så samlades tusentals människor på Sergels torg för att fira 'hjältarnas hemkomst'. Nu möts det med en axelryckning och lite gnäll över hur skadad Foppa är för jämnan.

Sista gången Sverige stannade lite var väl fotbolls VM -94. Det är nu svindlande 15 år sen.

Nä det här går inte. Något måste göras.

Jag går och blir skitbra på nån sport nu, så får vi se om Sverige har anledning att stanna nån gång i höst.

Önska mig lycka till.

Antm-baksmälla

Det har väl inte undgått någon att jag är lite besatt av Top Model..

Ganska många verkar faktist vara fascinerade av det här programmet, och det har tv3 tagit fasta på, och köpt in även Top Model Canada och Australia.

Lyckligt satte jag ner Lia med en hel hög leksaker framför sig, så hon skulle vara sysselsatt ett tag, och kröp upp i soffan för ett riktigt maraton.

Men lyckan blev kortvarig. Snart kände jag att intriger, makeovers, gångstilar och go-sees stod mig upp i halsen.

Det blev för mycket av det goda helt enkelt, och jag var även till min stora fasa tvingad att erkänna en sak för mig själv. Tyra är nog ganska bra iallafall.

I Americas Top Model är det färger, glitter och glamour. Snygga, vältaliga modeller to be, som åker utomlands och får priser värda stora pengar.

I alla andra länder är Top Model ett riktigt lågbudgetprogram, med trista kulisser, alldagliga tjejer och amatörmässiga foton. Programledarna försöker glänsa och underhålla, men det blir bara platt och ointressant.

Nu sitter jag mest med känslan som påminner om att jag inte borde ha tagit den där sista drinken. Men på tisdag kl 20 hoppas jag känslan har gått över..



Med detta enormt djupsinniga inlägg önskar jag er en trevlig söndag!