No more single parent.

En vecka har jag nu varit ensamstående förälder, och jag måste erkänna att jag var ganska orolig innan.

Men det gick ju hur bra som helst! Riktigt mysigt var det till och med. Lia och jag kunde göra lite som vi ville, hänga ute på gården hur länge vi ville utan att behöva rätta oss efter en grek med blodsockerfall som kommer inklampande och kräver kött på bordet. (Ok, riktigt så är det inte. Men nästan.)

Så vad har vi gjort i veckan då?

Jo det har varit väldigt mycket parkhäng..

Såklart mest häng på gården där vi bor..

Men även Vasaparken ärades med ett besök.

Men det bästa sparade vi till sist, nämligen den där mystiska Mullemeck-parken som jag hört talas om så mycket, men aldrig kommit mig för att besöka.

Men herregud vilken fantastisk park..

Att vi hade finsällskap av Amanda och Olle gjorde ju såklart inte saken sämre.

Rejsare i matchande rosa. 

 Mammor som utan problem spenderade två timmar i en och samma lekpark. Då vet man att den är bra.

I en av de fantastiska små.. parkhusen.

 Och här har vi ett till.

Lia blev så till sig så hon ett tag förvandlades till en konstig tonåring som bara ville sitta inlåst i ett skåp..

Good times.


Men idag kom han alltså hem igen, och jag hade ju inte tänkt säga att Ipad var mer efterfrågad än honom själv, men det visade sig inte behövas...

Så nu ligger dom och läser sagor medan jag sitter här, och jag måste säga att det känns ganska bra att få lite avlastning.

 
Nu jäklar tar jag påskpaus i några dagar, så ha en Glad Påsk på er så hörs vi!

Modell för en dag!

Idag ringde dom faktiskt! En sån där 'Modell för en dag'-studio som man får åka till och bli uppsminkad och fotograferad.

Jag vet inte vad som hände, men istället för att köra min vanliga konflikträdda stil, dvs att säga ja och sen bara inte svara mer i telefonen, så sa jag faktiskt bara 'Nej tack, jag är inte så intresserad av det.'

Hon sa då tack och hej, och värre än så var det inte. Stort.


Och varför skulle jag vilja göra något sånt, när jag kan göra det lika bra hemma? Allt som behövs är ju en kamera, en fläkt, en spegel och en jäkla massa smink.

Här är resultatet.. Jag är ganska nöjd själv måste jag säga.

(Jo jag vet, det är dags för mig att gå tillbaka till jobbet snart.)

Blok och Barbie

Jag har googlat lite, och tyvärr får man mest upp träffar på någon Alexander Blok, som jag antar var en kompositör eller liknande.

Men till slut hittade jag vulkan.se och där kan man få sin blogg i tryck. Jag blev inte medlem och kollade priser osv just nu, men skönt att veta att det finns.


Förresten, om nån undrar var Simon hållit hus de senasta dagarna så är han i Grekland, men kommer hem snart.

Lia har saknat honom såklart, men hon tjatar faktiskt mer om 'Ajpäd!' som han har med sig på resan. Jag skiter i att berätta det tror jag.

Apropå IPad fnissade jag lite för några dagar sen när jag satt och kollade på ett Barbie-spel som Lia älskar, och man får vara olika yrken som pizzabagare, veterinär, konditor osv. 

Tydligt är att det inte bara är kroppsidealet som är lite förvrängt..

Veterinär i Barbie World.

Veterinär i Real World.

Fan, man skulle vara en Barbie.

Plötslig stress.

Alltså, när jag började blogga var det för att jag var mammaledig och tyckte att det verkade lite småkul sådär. 

Sen blev det mer och mer något av ett roligt beroende med nya bloggvänner, kommentarer och kärleken till att skriva.

Men nu, när jag har varit ledig och suttit och läst igenom gamla inlägg, så förstår jag ju vad bloggen egentligen är.

Det är ju en ovärderlig dokumentering av Lias barndom!

Fatta när hon är typ 40, och får sitta och läsa om utflykter till parker hon gjorde när hon var två, kompisar hon lekte med innan hon knappt kunde prata, hur hon älskade att spana på tåg och den där gången i Grekland när hon sprang längre än Forrest Gump.

ALLT sånt som faller i glömska när man inte har det fotograferat och nerskrivet!

Därav den plötsliga stressen.

Tänk om internet lägger av. Eller om Blogspots server får spel och raderar allt som alla någonsin har skrivit. 

Detta får inte ske. Jag måste spara min blogg på något idiotsäkert sätt, men hur? Jag har hört talas om 'Blok', men fattar inte hur det ska gå till. Nån som vet?

(Och det här med att hon även kommer att få läsa om alla kändisar som hennes mamma vill vältra sig i synd med.. Den dagen den sorgen.)

NU kommer helgrapporten.

Jag hade massor med fina planer inför helgen. Jag skulle både hälsa på min kusin som räddade livet på mig en gång för längesen och som jag inte träffat på flera år, samt även hälsa på min äldsta vän som jag borde träffa oftare, men då dom flyttat ut till Hässelby som är lite som världens ände när man åker från Solna, blir det tyvärr ganska sällan.

Men det är få människor med småbarn som är sugna på att träffa ett småbarn med ögoninflammation såhär innan påsk, så besöken fick skjutas på framtiden..

Men det blev en fin helg ändå.. 

 Det va bá att ta på dom dubbla solglasögonen och köra..

 Ute på gården träffade vi en katt som skulle ansas från lite vinterskrud. Lia fick kamma en stund och jag tror denna händelse hamnade på hennes Topp 10-lista som en av de lyckligaste stunderna i livet.

På lördageftermiddagen fick vi sen nytt sällskap till tågspaningen, nämligen våra sprillans nya grannar, Sara med familj!

Lia och jag hade förstås en Gang initiation och Sara tog imponerande mycket stryk utan att klaga. Så nu är hon en invigd och fullfjädrad tågspaningsmedlem.

På söndagkvällen var det på nytt dags för söndagsvin, den här gången hemma hos mig. Gäster var Dr Yang, Sara och Cousin It. (aka: Amanda).

Lia var såklart också med, extremt nöjd över att få vara ensamt barn tillsammans med en massa idoler, så hon var en utmärkt värdinna som, när gästerna vänligt tackade nej till mer snacks, ganska våldsamt tryckte in chips och påskägg i munnen på dem. Jag var mycket stolt.

Då det var Amanda och jag  som startade denna fina tradition var vi inne på att köra Gang initiation även här. Men kände att Sara redan fått nog för en dag, och Dr Yang har svart bälte i en massa grejer, så vi vågade inte.

Åneeej..

Tanken var ju att jag skulle uppdatera ikväll, som jag alltid gör på söndagkvällarna.

Men jag är för trött och salongsberusad efter söndagsvin med extra fina människor.

Det får bli imorgon istället. 

Inte för att ni bryr er eftersom ni antagligen sover redan, men jag är ju ledig så här är det lite High Chaparall på läggningsfronten. 

Yiha.

The trooper

Idag mår även Lia något bättre.. 

Men igår innan läggning, med ögoninflammation, övertrötthet, samt ett svidande rivmärke under högerögat från ett litet slagsmål på dagis, var det fan inte roligt att heta Lia.

Men hon är ju trots allt en kämpe. Och den bästa ungen.