Innan jag blev sådär vuxen som mitt tidigare inlägg påvisar, var jag ju såklart ett barn. Ett väldigt korkat barn verkar det som.
Jag har nämligen två starka minnen från min barndom då jag säger extremt ointelligenta saker, och som möttes med lite överseende skratt. Som sig bör.
1. Jag till mamma (efter att just ha sett en final i 100 meter på nåt OS): 'Mamma, tänk om man liksom skulle ha tränat jättemycket för det där en hel månad, och så missar man världsrekordet med bara en SEKUND! Gud va arg man skulle bli..'
Skev tidsuppfattning..
2. Jag till okänd farbror (som åkte nån slags skåpbil eftersom han skulle leverera en låda till en granne i vårt radhusområda): 'Varför åker du bil för? Det är väl inge långt hit?'
Skev världsbild..
Som tur var läste jag innan jag blev gravid att det nu är bevisat att Omega-3 ger smartare barn, så jag klämnde i mig några tabletter om dagen under slutet av graviditeten då dom säger att hjärnan utvecklas som mest.
För som ni förstår behöver stackarn all hjälp hon kan få..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar