Lätt chockskadad

Igår kom äntligen min familj hem.

Det blev en liten chock först, med tanke på hur jag först hade en vecka helt ensam, sen drygt tre veckor i Grekland där svärmor lagar all lunch (och tar hand om allt annat också för den delen..) och vi äter ute varje kväll, sen en vecka ensam igen.

Plötsligt stod matlagning, tvättning och undanplockning på schemat igen.

Som tur var har solen strålat i stort sett hela tiden sen dom kom hem och alltså hindrat Simon från att karva sig i handlederna över att han återigen har lämnat sol och strand för.. Sverige.

Lia har ju också efter fem veckor vant sig vid den Grekiska livsstilen, så jag försökte vänja in dem försiktigt..

Lia fick bada i plaskdammen bakom huset. Hon ser lite skeptisk ut, men verkade gilla det faktum att hon bottnade.

Sen en kvällspromenad runt Karlbergs Strand, för att påminna dom hur vackert även Stockholm kan vara.

Vi provade på Lias nya stora intresse att mata fåglar. Hon fattade tycke för detta i Grekland då hennes gammelfarföräldrar gör detta dagligen från fönstret i deras lägenhet. Jag gissar att de inte är de mest populära grannarna.

Men här är anledningen till varför jag är chockskadad på riktigt..



Simon lagar mat!

Han såg till att lära sig en rätt från sin mamma den där sista veckan, och vill nu visa sina nya färdigheter.

Jag är mycket, mycket förväntansfull.

(Enda nackdelen som jag ser det är att han är en ganska elak kock, som fräser att han minsann vill göra på sitt sätt så fort jag kommer med små goda råd, och såklart att det blir jag som får ta hand om disken. Annars är detta - från en man som endast kan koka ägg och hälla flingor i en djuptallrik - mycket stort.)