Två tjuthakemoments. (Iallafall för mig, er har jag inga grinkrav på, det är valfritt liksom.)

Bilder från helgen kommer ikväll, jag hann inte igår eftersom jag spenderade större delen av dagen med Simon och Lia, där vi först gick tillsammans och tittade på hennes Taekwondo-avslutning där vi för första gången sen provträningen faktiskt fick vara med i rummet, sen åkte vi hem till Simon och garnerade pepparkakor innan vi avslutade med hemkörningspizza och fyra timmars UFC och det blev så sent så jag sov över i Lias rum.

Och när vi satt där i vårt före detta gemensamma hem och tittade på halvnakna män som slår varandra blodiga, tog vi varandras händer och gratulerade varandra till att inte bara ha överlevt den värsta krisen i våra liv, men även att vi nånstans genom ärlighet, förståelse och kommunikation lyckades få vår separation till förmodligen en av de fredligaste någonsin.

När Lias taekwondo-instruktör vid början av uppvisningen frågade henne vilka hon hade med sig idag, svarade hon stolt 'Mamma och pappa', och våra hjärtan växte några storlekar. För det stämmer ju. Vad som än händer i framtiden, så har hon oss alltid med sig, även om vi inte bor under samma tak.


Imorse fick jag sen en lyckochock (Nu flyger förövrigt grisar, veckan har sju torsdagar, helvetet har frusit till is och asfalten blommar), och eftersom jag och Rookiemom inte är så bra på att prata känslor med varandra skriver jag det här istället:

Jag är så otroligt glad för er skull, och jag vet att det aldrig kommer att finnas någon som kan skydda Hönspappan från zombies och hajar lika bra som du.

Nu måste jag gå på toa och tvätta dammet ur ögonen.