söndag 15 januari 2012

Mys, teknik och ett kärt återseende.


I helgen har det planerats Korfu-resa minsann.
Jag kommer ju fortfarande åka dit en vecka varje sommar eftersom jag inte tänker vara utan min unge 5-6 veckor i sträck, och eftersom jag förväntar mig en del obekväma konfrontationer på de lokala gatorna, behöver jag några wingmen med mig.
Finfamiljen Sara, Chris och Sigge ställde såklart upp.


 Ibland, i mina svagare stunder, kan jag tänka att om Lia skulle få träffa gud, och han ba: Du Lia, om du fick välja vilken mamma du skulle vilja ha, skulle det bli Jempa eller Sara? Så skulle hon välja Sara.


 Trots det tror jag att hon tycker att jag är jag rätt bra ibland. Som igår när vi trotsade iskalla vindar och drog till Tekniska muséet. Herrejävlar vilken succé.


Bäst var nästan att sitta i det stora flygplanet och trycka på vind-knappen så det kändes som att dom flög på riktigt. Den lyckan.


Sofia, Lia och Olle. Tre mycket fina barnexemplar.


Alltså dessa grejer. Här fick mammorna trampa och ungarna fick suga upp grejer med dammsugareffekten som uppstod. Tänk om det var så hemma, sjukt snygga ben man skulle ha.


Själv var jag omogen och icketeknikkunnig-mamma.


 Istället försökte jag utnyttja Lia för mina 15 minutes of fame. Det gick sådär.




 Nu kanske ni undrar varför det kommer en bild på mig sittandes i en pool nånstans på St Thomas?
Jo, det är för att tjejen som sitter bredvid mig, som heter Elbé, är från sydafrika och som jag inte träffat sen detta kontrakt, dvs 9 år sen, plötsligt kontaktade mig och sa att hon fortfarande är på båtar var i stan över helgen!



Så jag dumpade Lia hos Simon ett par timmar för att ta ett glas vin med den här skönheten, och det härliga med att en gång ha jobbat och levt så nära tillsammans, är att det kan gå 9 år och man plockar upp precis där man avslutade och har helt enkelt galet trevligt.


Inte gjorde det saken värre att hon hade med sig två amerikanare som hette Tyler och Jordan och såg ut som skådisar i Point Break, och - om jag hade varit 10 år yngre och detta hade varit 1994 - hade dött kärhetsdöden för.
Nu skulle jag bara hamna i fängelse.


Mitt finger och Point Break-kille nr 2, som med sin svada fick mig att komma ihåg hur mycket jag älskar dom där amerikanarna. Skit i att dom är ytliga, dom är ju så galet trevliga och öppna. (Rookiemom, han var från Santa Cruz! Var du kanske hans nanny?) 
Plötsligt ville jag jobba på fartyg igen. Sen kom jag på att jag har barn och att ett fartyg håller på och sjunker just nu, så då ångrade jag mig. 
Jag är så ombytlig.




Imorse testade jag och Lia en ny, extremt hälsosam smoothie gjord av apelsiner och hallon. Lia var jäkligt pepp till en början, men avfärdade den snart som äcklig..


..men som vi vet straffas vissa direkt, så hon blev dunderförkyld bara nån timme senare. Hej vab imorgon antar jag.


2 kommentarer:

A sa...

Tekniska känns som ett ställe att besöka.
Hoppas Lia kryar på sig.

Anonym sa...

Ååå nu fick jag en grav släng av västkustsaknad! SC-killen såg verkligen typecastad ut :D