onsdag 18 januari 2012

Skönsång på julafton.


Ni vet ju hur jag blir när jag tappar skrivlusten.

Då låter jag Lia stå för underhållningen och för er som inte har mig på fejan är detta nytt och spännande:




Jag antar att lätt förvirring uppstår när jag alltsom oftast ryter åt henne att sluta säga bajs hela tiden, medan jag i nästa sekund skrattar och filmar.

Men vafan, för att hon ska kunna bli en intressant människa måste hon ha en lite plågad själ. Vi säger så.


4 kommentarer:

Miss T sa...

Men det var väl fan. När jag äntligen tagit mig ur beroendet så trycker du upp det i ansiktet på mig igen.

Anonym sa...

Ha ha! Vilken taktkänsla hon har, bästaste tjejerna!!!!
// Moster

Potatishäxan sa...

HAHAHA underbart!

A sa...

Bra timing!