söndag 15 april 2012

Det går för bra nu.


Lia och Andreas träffades för första gången igår, och Andreas visade sig vara jättebra med barn och även om Lia spelade lite svår ibland så var hon ändå nyfiken och tyckte att han var väldigt spännande. Här hänger dom lite på balkongen och pratar om livet. Lia drog tydligen sina teorier om att ifall hon hade varit en tokig bebis så hade hon ätit från mammas tuttar.
Bra att hon delar med sig.
 

Jag är så galet glad att jag har fått ett nytt jobb, men jag har fortfarande en månad kvar med de bästa och snyggaste av kollegor.
Här på inflyttningsfest hos Zandra igår, och dessa hetingar vet jag att jag kommer att träffa även när jag lämnat Tradera.
 


Andreas var med också, uppförde sig exemplariskt och blev såklart omtyckt av alla.


Sen på Taekwondon hade jag och Simon bästa samtalet medan Lia tränade, där vi båda berättade för varandra att vi har träffat nya och att vi mår bra nu. Så slutet gott, allt så jävla gott, och resultatet blev den här underbara ungen som vi plockade vitsippor med på vägen hem.



Dagen avslutades med lite bandy med våra bästisar, och nu ska jag bara chilla och kolla när Brynäs förmodligen vinner sm-guld i hockey. 
Inte för att jag brytt mig om hockey på åratal, men jag är ju ändå Gävlebo i hjärtat. Och  medgångssupporter.


Så ni förstår var jag försöker komma va? Såhär bra kan ju inte livet vara? Ok att jag haft ett jävla piss- och skitår, två till och med, men ändå. Jag vågar aldrig tro på sånt här, utan förväntar mig nu att något hemskt ska hända.
Kanske ska jag bara förekomma ödet och springa det fortaste jag kan med huvudet före in i en vägg och hamna på sjukhus i några dagar?  För att ta kontrollen över det liksom?
Jag gör så. Hejdå på ett tag.

10 kommentarer:

Västgötskan sa...

Härligt att allt känns bra!
Det kommer fortsätta så. *håller tummarna för dig* Ta hand om dig!

Kram

Amanda sa...

GRIIIIIIIIIINFEST i sundbyberg!!! Fyfan så jävla fint!

Tänk om vi hade träffats ändå idag? det hade bara blivit för mycket av det goda. Höhöhöhöhö. Självgodheten. Eller så hade någon utav oss trillat ner på ett spår och dött. Tack gode gud för att vi inte sågs.

Ånej. Akut magont. Tänk om nån av oss trillar ner på ett spår och dör. Då kommer den här texten vara det värsta jag någonsin skrivit. Om jag publicerar den här kommentaren är jag dum i huvudet.

Amanda sa...

JINX! /dum i huvudet.

Amanda sa...

Och hade jag varit en god vän hade jag ju exempelvis skrivit typ: fyfan vad fint, jag är så sjukt glad för din skull att jag nästan grinar på riktigt. Och det händer jättejättesällan.

Men allt det där fina kommer jag berätta när vi ses imorgon och jag får höra allt du inte skriver här. Och du får veta om Chanandler Bong osv. det blir fint.

Åh. Längtet.

Ps, hur besviken blev du när du hade fått meddelande om tre nya kommentarer och så var alla blajkommentarer från mig?

Jempa sa...

Västgötskan: Stort tack! :)

Amanda: Hahahahaha, så jäkla mycket älsk på dom där kommentarerna. Jag blir ALDRIG besviken.

Potatishäxan sa...

Karma. Du har lidit nog, nu kommer lyckans tid! KRAM!

Lina sa...

*Gillar*

Ting sa...

Här är jag!
Bytt bloggadress:
youknowting.blogspot.se
KRAM!

Miss T sa...

Det går precis så bra som du är värd att det ska gå!

Ting sa...

Och hurra för dig såklart!