Helgen spenderades hos mina föräldrar, och som ett roligt skämt från gud så var det skitväder även detta tredje och förmodligen sista besök den här sommaren. Lia fick således plaska med tröja på, och det nappade även rätt dåligt. Därav den deppiga fiskarminen.
Vi gick en sväng till parken och bröd-teasade änderna. Dvs vi tittade bara på dom. Jag fick så dåligt samvete så vi gick tillbaka även nästa dag..
`..och hade då med oss en hel Rasker-längd. Problemet var då bara att vi bara hade ett tiotal änder att mata, så efter halva var dom mätta och ledsnade. Nåväl, mer rostbröd till oss.
Först vita smultron, sen röda päron, och nu gula hallon! (Nej, det är INTE hjortron) Vad kommer härnäst? Blåa äpplen?
Helgen bestod dock till störst del av andmatning och bubbelblåsning, så Lia var nöjd, molnen till trots.
Lite nostalgi hanns även med, då pappa hade hittat några gamla böcker och däribland min absoluta favoritbok från när jag var barn. Jag ville höra den ungefär arton gånger om dagen brukar mamma säga, och till slut var hon så less på att läsa den så hon spelade in den på band.
Jag försökte läsa den för Lia, men den är så tjatig så jag ledsnade själv efter mindre än halva boken, och det på första läsningen. Hoppas det inte blir hennes favorit.
Igår var jag och hälsade på två kompisar i Hässelby, och när jag kollade på deras son och Lia, som satt vid sitt egna lilla bord, med sitt egna lilla parasoll i trädgården, så glömde jag bort den 45-minuters långa bussresan och blev sådär hus-sugen igen.
Det mest spännande som hände idag var att Expressen gav mig veckans ord. Krisbluff. Det fick mig även att fundera på allsångerna. Vad är det som gör att tidningarna går igång så hårt på dessa två program? Det är krismöten, fiaskon, dalande tittarsiffror, mobbing, oroade uttalanden, rasanden, avhopp och skitsnack.
Hur kan två liknande program där två glada körledare och några artister står och sjunger lite med publiken, läggas på samma nivå som riksdagsvalet av pressen? Ska man behöva kolla ett avsnitt?
Näe, så mycket undrar jag inte..
Vi gick en sväng till parken och bröd-teasade änderna. Dvs vi tittade bara på dom. Jag fick så dåligt samvete så vi gick tillbaka även nästa dag..
`..och hade då med oss en hel Rasker-längd. Problemet var då bara att vi bara hade ett tiotal änder att mata, så efter halva var dom mätta och ledsnade. Nåväl, mer rostbröd till oss.
Först vita smultron, sen röda päron, och nu gula hallon! (Nej, det är INTE hjortron) Vad kommer härnäst? Blåa äpplen?
Helgen bestod dock till störst del av andmatning och bubbelblåsning, så Lia var nöjd, molnen till trots.
Lite nostalgi hanns även med, då pappa hade hittat några gamla böcker och däribland min absoluta favoritbok från när jag var barn. Jag ville höra den ungefär arton gånger om dagen brukar mamma säga, och till slut var hon så less på att läsa den så hon spelade in den på band.
Jag försökte läsa den för Lia, men den är så tjatig så jag ledsnade själv efter mindre än halva boken, och det på första läsningen. Hoppas det inte blir hennes favorit.
Igår var jag och hälsade på två kompisar i Hässelby, och när jag kollade på deras son och Lia, som satt vid sitt egna lilla bord, med sitt egna lilla parasoll i trädgården, så glömde jag bort den 45-minuters långa bussresan och blev sådär hus-sugen igen.
Det mest spännande som hände idag var att Expressen gav mig veckans ord. Krisbluff. Det fick mig även att fundera på allsångerna. Vad är det som gör att tidningarna går igång så hårt på dessa två program? Det är krismöten, fiaskon, dalande tittarsiffror, mobbing, oroade uttalanden, rasanden, avhopp och skitsnack.
Hur kan två liknande program där två glada körledare och några artister står och sjunger lite med publiken, läggas på samma nivå som riksdagsvalet av pressen? Ska man behöva kolla ett avsnitt?
Näe, så mycket undrar jag inte..
1 kommentar:
Visst är det fascinerande med alla dess allsångslöp? Man trodde ju minst att engbergskan fick en stroke på scen och så hade hon bara tappat rösten...
Krisbkuffen var visst ett skämt, stod det i expressen på webben. Ha ha. Vem bryr sig?
Mobilblogga är superenkelt. Om man kan skicka epost från sin mobil kan man skicka till en adress som man reggar på sin bloggerprofil. Man skickar ett epostmeddelande med sin text och bild och vips så har man skapat ett blogginlägg. Lycka till! =)
Skicka en kommentar