Det där håret igen.

Förut oroade jag mig ju lite över Lias hår som alltid verkar ha levt ett eget liv.

Det började som en mohawk..

Gick sen över till en märklig hockeyfrilla..

..innan den formades till en Ted Gärdestad-frippa!

Här doppades det även pommes frites i glass. En mörk tid.

Så jag var lite orolig att nästa steg skulle bli en Liam Norberg-page, men tack och lov, det blev istället..

Rachel Greene!


Ok typ 12-13 år försent, men det känns ändå som att det går i rätt riktning.

Dagens ytligheter..

Finn ett fel..

Ok nu köpte jag inte tidningen, men jag får anta att artikeln lyder typ såhär:

Se till att bli född på nytt, och då helst i en skidby i norra sverige. Börja åka skidor innan du kan krypa och gör sen inget annat tills du är gammal nog att tävla. Se då till att vinna alla tävlingar som går arton gånger om, och när du sen lägger av efter att ha utklassat hela världen så fortsätter du träna en massa olika saker och fortsätt helt enkelt att vara bäst på allt fast du är över 50.

Inga konstigheter.

Helgen i bilder

Lördag förmiddag var det dags för ännu en milstolpe i Lias liv. Första McDonalds-ansiktsmålningen!

'I haz an Ipad. And sugar.'

Till middag tvingade Linas Matkasse mig att skala ett kilo räkor. 

En barnlek, tänkte jag, tills jag efter vad som kändes som två timmar inte ens kommit halvvägs. Vafan, väger varje räka ett halvt gram?

Och även om jag fortfarande behöver jobba på presentationer blev det ett finfint resultat. Uppe till vänster skymtar pillret som ska göra mig smal, och till höger ser ni aspartam-drycken som kommer att bli min död.

På kvällen tog jag mina räkstinkande fingrar ut och drack vin med några milfs. 

Någon som förresten tycker att jag går ut lite väl mycket? Jag kan förklara. Om allt går som planerat så kommer jag nämligen vara gravid om inte alltförlänge, så det här är isåfall min sista vår på ett par år som jag faktiskt får gå ut och dricka vin, och när jag väl sen får igen kommer jag vara en nästan 40 år gammal tvåbarnsmamma.

Alltså passar jag på nu.

Idag drog vi till skansen och hälsade på en get som inte alls var lika intresserad av att hälsa på oss. 

Vi hängde med nästan lite väl närgångna ekorrar... 

..samt med Saras snygga familj.

Och jag funderade som vanligt på att sadla om och satsa på en karriär som djurfotograf. Om jag bara kan lyckas få in objekten mer i mitten av bilden, så borde saken vara klar.

Nu, blod och svettiga män i form av ufc 130. En mycket fin helg.

Foh Real - WT

Fotografen(Ska just till att fota balkongen): Duee.. den där parabolen, det går inte att skruva ner den?

Jag: Nej tyvärr.. Men dom som går på visningen måste väl fatta att vi tänker ta med oss den?

Mäklaren(nervöst leende, tänker på sina %): Ja oj, det får vi hoppas!

Inte så fotogenisk..

Men resten gick bra, och ikväll är vi lättade att vi inte behöver besattstäda igen förrän i September när det är försäljningsdags på riktigt.

Det firade vi med glass åt Lia...

Och jag fortsatte mitt Praoande i LCHF-världen, och gjorde Parmachips med smältost på.

Spänningen var verkligen olidlig..

..och resultatet blev mycket lyckat. Eric Sa'ade kom förbi och han gillade dom skarpt.

Till chipsen såg vi den snyggaste, men även den mest obehagliga och brutala filmen just nu, 'I saw the Devil'. Ett koreanskt litet mästerverk. 

För att lugna ner oss efteråt stannade vi vid nån djurkanal där dom sände en dokumentär om babianer, men det borde vi inte ha gjort. 

Babianer alltså.. Jag älskar ju djur, men hos dom där jävlarna finns det inga förlåtande drag. Dom stjäl och dödar varandras ungar, använder andras ungar som sköld när de känner sig hotade, är allmänt vidriga och har nu gjort sig förtjänta av en plats på min hatlista tillsammans med bromsar, gräshoppor och fästingar.

Så, nu ska jag gå och lägga mig och drömma mardrömmar om asiatiska seriemördare och barnastjälande apor. 

Godnatt.

DIY-WT

Imorgon är det alltså dags för fotografering av lägenheten inför fösäljningen senare i år. Jenny var snäll och trodde inte vi behövde nån home styling, och det trodde faktiskt inte mäklaren heller.

Men lite vill man ju fixa till det såklart, så vi har jobbat ganska hårt de senaste dagarna, och jag kan ju visa er först och se vad ni tycker...

 Till vardagsrummet slog vi till med en ny soffa, och då det kändes lite kalt på väggen hängde vi upp en fin tavla med vargmotiv. Vackra djur det där. Majestätiska liksom.

 Ovanför sängen hängde vi några drömfångare. Dom både ger ett intryck av lugn, och är väldigt fina tycker jag.

I köket ställde vi in en fågelbur. Den är i vägen lite, men jag tror ändå det kommer höja priset då alla gillar djur, och fågelkvitter får ju folk på gott humör.

Så, då tror jag vi är redo.

Hinner inte

Fan, vår lägenhet ska fotas inför försäljning på fredag, och kvällarna går åt att rensa och plocka, så jag hinner inte blogga.

Men jag vill ändå ta mig tid att skicka en hälsning till smhi..

Ni suger.

Sånt som hänt idag.

Dagen inleddes med utvecklingssamtal på dagis. Det lät ungefär såhär.

Dagisfröken: Hon är ju fantastisk, Lia.
Jag: Jo, jag vet..

Dagisfröken: Jag har ju jobbat med det här ganska länge, men jag har aldrig träffat någon som henne!
Jag: Jo, jag förstår det.

Dagisfröken: Men har ni funderat vad ni ska göra av denna talang!? Denna gåva! Detta underbarn!
Jag: Vi får väl se, det är viktigt att hon får välja själv känner vi.

Och sådär höll det på ett tag tills vi var klara och jag gick till jobbet.

(Ok kanske kryddade jag något nu, men det var ändå så det lät i stora drag. Hör du det, BVC-tant! Ok att du skärpte till dig vid det andra besöket, men jag förlåter dig ALDRIG för det första!)


Väl på jobbet kände jag en dyster stämning bakom ryggen. Där sitter nämligen min fina vän Mikey, och han är lätt oroad just nu.. Kommer ni ihåg för ca ett år sen, när en vulkan på Island fick utbrott och Simon och Lia blev kvar på Korfu i 12 dagar!?

Mikey sambo och barn tog en sista minuten till just Korfu för en vecka sen. Och häpp, fyra dagar senare får en annan vulkan på Island ett utbrott, så nu vet han inte om dom kommer hem ikväll.

Sympatidepp

På eftermiddagen hade vi en liten vårsummering med vår avdelning, som inleddes med Boule i Rålambshovsparken..

Boule och bubbel. 

Alltså, jag har ju redan börjat skryta, så jag kan lika gärna fortsätta. Boule visade sig nämligen var mitt nya kall i livet. Jag sopade mattan med mina kollegor, och funderar på att ställa upp i SM. Det är ju en pensionärssport så det passar perfekt.

 Motståndarlaget blev lokaltidningsbesvikna och skyllde på ojämna klot, solen i ögonen och felplacerat grus.

Och sen en avslutande middag på Grill, fast deras sommaruteservering, med utsikt över stadshus och vatten.

Fint som snus.

Djupa funderingar.

Ni vet ju att det absolut roligaste jag vet i världen är den här sidan..
(Snälla, läs den första bara. Den är så fantastisk)


Så, har ni torkat skrattårarna nu så kan vi gå vidare till mina funderingar. Here it goes:

Om ca 30 år, kommer det då finnas en blogg som dissar våra omslag och skrattar åt hur töntiga vi var den här tiden?


Typ:

Alltså kolla hur hon ba blundar. Kunde dom inte få EN bild när hon tittade liksom. Så sjukt fult typsnitt som knappt syns också. Ännu töntigare blir det att hon har samma färg på läpparna som på håret.. (Ok jag vet, jag kan inte det här, men jag ville bara att ni skulle få feeling.)

Fast det tror jag inte. Vi är ju coola, och kommer alltid vara coola. Så måste det vara.

Men se på fan.

Det blev faktiskt två Grönan-besök på en helg. Jag tror jag aldrig förut har besökt det stället två gånger samma sommar ens. Knappt år.

 På vägen dit träffade vi en valp som var så galet söt så jag kände att jag fått tillräckligt med underhållning för en dag och kunde lika gärna åka hem och dö lycklig. Men jag blev nedröstad.

Nåväl, den här gången hade vi barn med oss och kunde inte åka sånadär tuffa dödsåk som i fredags, utan fick nöja oss med..

Snela karusellhestar.. 

..ett litet tåg där både jag och Amanda blev mycket uppspelta av att se fotografen..

..samt lite högflygande elefanter.

 När vi vågade oss in i en kaffekopp blev det lite läskigt. Varken jag eller Amanda hade åkt detta på många år, men visste att det innehöll en del snurrande och var osäkra på hur det skulle mottas av juniorerna.

 Lia skrek dock av glädje hela tiden. Trodde jag. Tills jag såg den här bilden och insåg att det kanske var av skräck. 

Men hon var glad efter så jag hoppas hon inte blev traumatiserad till att aldrig kunna dricka kaffe mer.

Sen var det dags för glasspaus intill fler som var lika modiga som oss för två dar sen (fast ingen verkar särskilt impad. Våga själva då..)

Sen tillbaks till barnkarusellen med det lite djärvare valet lejonhonor, eller kanske pumor, den här gången.. 

..och avslut med bilkörning på det enda sättet jag klarar av det. På räls.

Herregud, efter såhär mycket hajlajf ska det nästan bli skönt att komma tillbaka till kontoret, skriva veckorapporter och svära åt kopiatorn. Godnatt! 

 

En grön helg hittills

Fredagkvällen spenderades på Grönan, där Amanda var vacker nöjesfältshest..

..medan jag mest var en leskig drakfowgelhest.

Sen firade jag mina nya bantningstabletter med att trycka i mig en ask minimunkar doppade i chokladsås.

Snart var det dags för huvudanlendingen av vårat Grönanbesök, nämligen Säkert!-konserten. Den var förvånande både för att jag inte hade förväntat mig att den skulle vara så bra, och inte heller att hon skulle ha två huvuden.

Jag hade rätt bra sikt, men stackars Amanda blockerades av en konstig heroinistgubbe med förvånandsvärt fräscha snowboardkläder, samt en som symboliserade anledningen till varför väldigt få män bör bära shorts. 

Trots att vi var fattiga var vi ju ända tvungna att åka nånting, och fastnade för den nya bergochdalbanan i trä som mest påminde om och lät som en slarvigt hopsatt Billys bokhylla.

Våra bajsnödiga miner och mitt hårs osannolika vinkel illustrerar ganska väl vilken sanslös adrenalinkick den ändå var. Rekommenderas alltså.

Sen stod vi en stund och fick lite tjuthaka över hur sjukt vackert Stockholm är, innan vi åkte hem.

 Idag åkte vi och grillade på Ekerö, och som vanligt så kommer jag att kamouflera min avundsjuka med att mest fokusera på nackdelarna med att ha ett fint hus med en fin, grön trädgård.

Hålla på och stå där och prata runt en pilatesboll.. Det ser ju bara jättekonstigt ut. Och inget gräs blir ju klippt på det sättet kan man ju säga.

Sen blir det ju en jäkla press på att ta över en massa folk så snart man har lite plats. Tänk er städandet efter. Nej, tacka vet jag en liten lägenhet där man max tar hem typ 3-4 stycken åt gången.

Jag fick även en påtvingad golflektion i gröngräset. Jag var förbi värdelös och såna förödmjukelser behöver man aldrig utsättas för i stan. 

 Medan detta pågick klättrade Lia omkring på en stor sten i trädgården med sin lilla nya kompis. Helt livsfarligt såg det ut. Livsfarligt.

Lia fann även värdens försök att fånga chips med munnen fantastiskt underhållande och ville att detta skulle upprepas minst 20 gånger. Återigen, fatta städningen efter. Och vad fet man skulle bli.

Nej fy fan det där med hus alltså, det verkar mest vara skit..

På Grönan noterade jag även att det var en himla massa fina barnkaruseller utspridda över området, så vi funderar på att åka dit imorgon söndag en sväng. Då blir det kärlekstunneln och barnpariserhjulet för hela slanten.


Men nu, grina lite åt slutet på sista Sagan om ringen, och sen extreme sleeping.