Jättetråkig.

Mitt liv just nu:

Vakna

Jobba

Stirra 

Somna

Men jag lovar att bli lite roligare när jag väl kommit tillrätta på jobbet och klarar mer än att leka med Lia och sen självdö.

Jag bjuder på dagens pensionärskommentar (från mig) så länge:

'Meh! Jag trodde det var bestämt att dom inte fick köra i stan!'

Kolla!

Ny header! Äntligen kan jag besöka min blogg utan att vilja dö lite av skam, och den skarpsynte noterar att min tatuering är borttrollad. Allt gjort av photoshopmästaren Rookiemom. Tack.

Annars då?

Jo jag kämpar på med det nya jobbet. Idag skrev jag mitt livs första offert, och kände mig ganska badass när jag skickade mailet. Take it or leave it liksom. (Ok sanningen, det var skitsvårt och krångligt och jag kommer ALDRIG lära mig. Säg nu att jag kommer att lära mig.)

Jag vill även passa på att tacka för de fina kommentarerna i förra inlägget. Ni är så jäkla bäst. Och Amanda: 'alltså själv har jag ju med god framgång uppfostrat en treårig transvestitbög med en fäbless för tåg (mao: oskuld resten av livet).'

Jag skrattar fortfarande.

Sagan om de humorlösa.

För ett par veckor sen var ju Lia som bekant galet hes, så hon lät lite som Gollum vilket jag tyckte var skojigt och slängde upp den här videon på fejan..

Sen fick jag i efterhand veta att några personer i ett visst hemligt land söderut (ok ni kan få en ledtråd till: Dom har det lite kämpigt ekonomiskt just nu), tyckte att det var mycket smaklöst av mig att använda det stackars sjuka barnet som ett allmänt skämt.


Först blev jag lite ledsen och började undra om jag kanske är en ganska dålig mamma, fast sen ändrade jag mig.


Jag tycker man kan skoja om det mesta, och jag vill att Lia ska växa upp till en människa med humor, som tar livet med en klackspark, som kan skoja med andra men även har så mycket självinsikt så hon tål när andra driver med henne, så länge det ligger kärlek bakom skämten.




Men för att jämna ut det hela, och då jag anade osäkert väder, klädde jag mig idag som en äkta Nazgul..

 Japp, det är bara en osnel hest och ett kraftigt begär efter en ring som saknas.

Men jag vänder mig såklart till er, mina allvetare. Vad tycker ni? Får man inte skoja om sina ungar? 

En massa helgbilder.

I lördags var jag med en stund på en möhippa för min gamla privatlärarinna i Grekiska, som gifter sig på Lefkas i sommar. 

Det hade inte beställts några manliga strippor, men väl än Raw Food-kock som visade oss hur man lagar mat jäkligt organiskt, hälsosamt och dyrt.

 

Det var ett internationellt gäng och jag paradet typiskt nog ihop med en tyska för att göra paprikabåtar. 

Typiskt, eftersom jag är långsint och ännu inte har förlåtit hela nationen för förintelsen. Hon var dock jäkligt trevlig, så hon är förlåten.

Överallt lagades det mat.-

..och såhär sjukt fint blev det, våra paprikabåtar med sina fina kryddsegel skymtar längst bak.

Galet gott var det också, och man kände sig helt ren och fin inombords och ville aldrig mer äta en pizza. Det kommer nog dock inte hålla så länge.

På kvällen åkte jag hem till Amanda för att kolla Eurovision. Och som Elisabeth mycket riktigt påpekade så hade jag rätt från början när jag sa att hon skulle vinna hela skiten. Hoppas även ni kommer ihåg var ni läste det först.

Har jag berättat att Amanda har kommit ut? Som flata alltså?

Jo det har hon, och ända sen dess har jag försökt att bli flata också eftersom jag är allmänt less på män.

Det går dock sådär, vi är helt enkelt inte attraherade av varandra på det sättet, och jag gillar tydligen män lite för mycket. (Fast jag tror att Amanda vill ha mig mer än hon erkänner. What's there not to want liksom?)

Frampå småtimmarna fick vi besök av en Christoffer Hoffman som någon av mina eventuellt yngre läsare känner till, för tydligen var han värsta internetfenomenet under Bilddagbokens stortid.

Så isåfall kan ni bli imponerade, nu.

Idag fick jag plåster på såren över att lördagen faktiskt var ganska mulen, och solhängde med några av dom bästa. Sara och Sigge.

Sen drog jag och Lia till Pampas Marina där mitt fina ex och vän har köpt en husbåt. Där kan man liksom sitta på en terrass och ha vattenutsikt..

..eller så går man bara till baksidan och doppar fötterna i vattnet om man vill det.

 Även jag fick vara med på en bild, och jag funderar skarpt på att byta ut min header-bild till denna. Jag står inte ut med den andra längre, jag är så galet ful. 

Rookiemom, pretty please?

(Du kan ju även använda samma flashiga typsnitt eftersom jag kör tvärrandingt igen)

En annan fördel med att bo i Pampas Marina är att man har värsta mysiga uteserveringen, vid vattnet, typ två meter bort.

(Om någon missade det så är detta alltså lite av en kontaktannons. Jag efterlyser en snygg, rik och frisk man som vill bo i Pampas Marina med mig.)

 Nåt fint och speciellt är det allt, att se ett ex tillsammans med sitt barn man har med en annan. Svårförklarligt, men fint. Ni borde testa.

Senaste dagarna och utmaningarna.

Ok, först lite sånt jag gjort i finvädret..

Jag och Lia har ätit glass. Vi ratar nykomlingarna och håller oss till klassikerna, GB Sandwich och Nogger.

Jag har insett att jag har vackraste promenadvägen till nya jobbet och är sjukt glad över det.

Igår var det dock sjukt skönt att få ställa sig i skäms-hissen och åka bara en våning upp till gamla Tradden för att hämta upp Sara.

Jag blev så uppspelt och lättad över att vara tillbaka på ett ställe där jag känner mig mer hemma än hemma, så jag var tvungen att bättra på deodoranten i receptionen.

 Sen uteservering med Sara, som var förvirrande lik Loreen såhär dagarna innan Eurovision.

Vi har även hängt en massa på gården, ätit ännu mer glass och haft det sjukt mysigt helt enkelt.

Men nu ska jag äntligen få leka intressant tjeeendiz:

Frågorna från Elisabeth:

1. Vad är det roligaste/konstigaste du någonsin drömt?

En gång drömde jag att jag var kär i Tom Cruise, vilket var konstigt eftersom jag aldrig varit det. Sen var jag det ett litet tag dagen efter, eftersom det ju kan bli så efter en dröm, men det gick över framåt eftermiddagen.

2. Om du bara fick äta en enda sak i resten av ditt liv, vad skulle det vara?

Serranorullarna på Roxy.

3. Vilken är din favorityoutubesensation? (alltså en video som, genom youtube, blivit största skiten)

The Crazy Nastyass Honeybadger.

4. Vad är det pinsammaste du någonsin var med om som barn/tonåring? Är det fortfarande lite genant, eller "ööhh...det där var ju inte alls farligt..100 år sen, liksom."?

Jag skäms fortfarande när jag tänker på att jag och min bästis välkomnade alla nyinflyttade i området genom att upprepade kvällar kasta plommon på deras fönster, åkte fast och fick be om ursäkt. Jag får faktiskt fortfarande skamsköljningar när jag tänker på det.

5. Vilken superkraft skulle du helst vilja ha?

Vara osynlig, ta pengar från dom rika och ge till mig själv.

6. Ditt största (vardagliga) i-landsproblem?

Elstötarna jag tvingas uthärda när jag tömmer torktumlaren. Jag mår faktiskt jättedåligt av dom.

7. Absolut favoritfilm?

Pulp Fiction

8. Vad skulle du göra om du var av det motsatta könet för en dag?

Ligga med en tjej - mig själv om det går - för att sen kunna ge mig lite användbara tips.

9. Random fakta om dig själv.

 Jag har två tatueringar som jag skäms över.

10. Är inte saft som godast när man får dricka det ur en sportflaska?

Nej för man anar plastsmaken..

11. Vem skulle vinna i en fight mellan Gud och Lemmy?
(Heja er om ni kan svaret på denna)

Nu blir jag förvirrad.. Finns det alltså ett svar?




Sen frågorna från A:

Vad dagdrömmer du oftast om?

Jätteintressant fråga, men för pinsam för att svara på.

När känner du dig som snyggast?

På sommaren, gärna i Grekland, när jag är brunbränd och håret ser tjockare och friskare ut pga luftfuktigheten. :)

Vilken är den absolut bästa film du sett?

Fortfarande Pulp Fiction

Vad skulle du ägna dig åt (drömsysselsättning), om du inte behövde tänka på ekonomi eller familjeförhållanden?

Skriiiva

När asgarvade du riktigt senast?

Igår kväll.

Vad var det som var så j-la roligt?  ;)

En kille vid vårt bord sa att skulle han köpa en olackad gitarr kunde han lika gärna köpa bajs och göra en gitarr av en bordsskiva. Det tyckte jag var hysteriskt roligt just då.

Vad är viktigast; insidan eller utsidan?

Alltid insidan, även om jag såklart gärna vill kunna kolla på min partner ibland och tänka att 'Fan va snygg han är.'

Vem är den mest överskattade skådespelaren?

Helen Hunt

Om du bara fick äta en maträtt resten av livet, varje dag, vad skulle det vara?

Serranorullarna på Roxys :)

Vad skulle du INTE kunna stå ut med att din partner gjorde?

Klippa tånaglar vid köksbordet. (Om vi borster från att vara seriemördare, hustrumisshandlare eller nekrofil såklart.)

Vad skulle du först försöka få med dig ut om det brann hemma?

Min dotter, och efter det alla foton.

2 utmaningar..

Jag brukar inte svara på utmaningar.. Inte för att jag har något emot dem, men alltid när jag blir utmanad så har jag en massa annat att skriva om, så glömmer jag bort det sen.

Men så tänkte jag ju som sagt göra en igår eftersom jag inte orkade mer än att svara på ett par frågor, men så visade det sig att jag skulle göra egna frågor och utmana andra och då klappade jag ju ihop direkt.

Men så blev jag vänligt upplyst av två som gett mig samma utmaning att jag faktiskt inte behöver utmana andra med mina egna frågor, jag kan bara svara.

Så varför inte leka lite tjeeendiz ett tag och ba låtsas att jag blir intervjuad. Ja, så gör vi.

Men nu kollade jag på klockan och insåg att det är sjukt sent, men jag ska göra dom, på fredag kväll. Det LOVAR jag!

Jobbet då? Jorå, lite pusselbitar börjar falla på plats, jag hittar nästan överallt, folk kollar inte konstigt på mig längre utan börja vänja sig vid att jag sitter där. Det blir nog bra.

Alltså..

Det räcker väl med att berätta att han blivit attackerad av en uggla. Kanske visa en lokaltidningsbesvikelsebild också.

Men var fotografen verkligen tvungen att ba: 'Nej det här duger inte. Vi måste få läsarna att blir RIKTIGT äcklade. Ja, nästan vilja kräkas. Så gör en gest som att du håller på att klämma ut ditt skadade öga ur hjärnan. Det blir skitbra!'



(Sorry, jag är så slut så det blir inte mer spännande än sådär idag. Nytt jobb makes me sleepy. Och A, jag tänkte verkligen göra din utmaning eftersom jag inte orkade tänka själv och hoppades att det bara var några frågor, men det krävdes ju JÄTTEmycket jobb, och jag klarar bara inte det just nu. Så ynklig är jag.)

Nya tider.

Så var det dags - efter en halv livstid på Tradera/eBay, där jag rengjorde kaffemaskinen med förbundna ögon, ordnade barnförbjudna lekar på firmafesterna och ogenerat tog långa skvallerpauser med fötterna på bordet - att bli en osäker nykomling som inte vågar ta av frukten eller var toaletten ligger.

Men det gick ändå bra. Trevligt ställe, trevligt folk, jag presenterade mig utan att stamma eller rodna och fick höra att jag var ambitiös som pluggade excel i pauserna.

Men jag var ju så illa tvungen, eftersom jag har förväntningar att vara excel-stjärnan i teamet, men i själva verket är jag en excel-pärlplattspärla, i plast. Efter idag dock kanske en pärla i typ silverfärg, tror jag.

 Så efter en hel dag med nytt folk, nya miljöer, nya arbetsuppgifter så var det himla skönt att få hänga, äta glass och övergrillad korv med några av de bästa.

Det blir nog bra det här.
 

Okejdå. Heltigenom sugigt har det väl inte varit..

Det har ätits premiärglass i solen med fina människor.

Det har åkts till Gävle där iallafall Lia fick ett kungligt mottagande.

Det fick såklart hängas med mormor och morfar.

Och tas lite konstnärliga bubbelbilder.

Studsmattan vårinvigdes.

Det har grillats.. 

..spelats nån slags tennis..

..och snurrats en massa.

Vi har även gått på cirkus..

 ..där Lia inte drog på smilbanden en enda gång, men iallafall kollade uppmärksamt i två timmar i tryckande tält-hetta.

I bakgrunden skymtar ni mammas 'Jag hatar det här men låtsas skratta för barnbarnens skull'-min.

Det har även hållts en överraskningsfest för en jäkligt fin bekant, och jag har upptäckt Frametastic.

Justja, pappa hade hittat mitt gamla smurf-förråd i gömmorna också. Dom är inte så genus, dom där små blåingarna..

Nu är jag mest ett vrak eftersom jag börjar nytt jobb imorgon efter 6 år på samma ställe. Så ni vet så kommer jag inte vara lika öppen med var jag jobbar eftersom jag vet att det var ok förut, men det vet jag inte nu. Men jag kan avslöja att min nya titel är Internationell Projektkoordinator. Fint ska're va.

Så Jempa, hur har din semestervecka varit hittills? Jotack, riktigt sugig faktiskt.

I alla förhållanden där man bor fem timmar ifrån varandra och den ena parten reser utomlands i stort sett hela tiden, kommer man ju till slut ifrån det där stadiet när allt bara är roligt och ingenting spelar nån roll utan man tänker att 'det löser sig'.

Grejen är ju att man hela tiden har vetat längst inne att det faktiskt inte kommer att lösa sig, utan det blir ohållbart i längden. Så då valde vi att bryta innan vi blir alltför involverade så avståndet och de långa pauserna från varandra blir ännu jobbigare.

Så tack och hejdå Andreas. Det var short, men jäkligt sweet.

Saker man kan göra dagarna efter katastrofen.

 En fördel med att bli sjuk på sitt kalas är att man har en jävla massa pyssel att roa sig med under tiden man frisknar till.

En av pysselpresenterna var textilfärg. Det var en jäkla massa instruktioner för att få dit ett märke att fylla i, så jag tänkte 'orka', och ritade dit märket själv. Likt va?

Med några av gårdagens och dagens skapelser.

 

Det är ju alltid enklare att vara sjuk i en tvättäkta Flamenco-utstyrsel.

Idag vågade vi oss iallafall ut och tog en fika vid vattnet. Det var fint det.

Alltså. Jag är med på att man bör akta sig för barn, gamlingar och hundar när man cyklar. 

Men förälskade par? Jag menar, är inte dom jäkligt lyckliga och obrydda överlag, så cyklar man på dom så skrattar dom bara och hånglar vidare.

En tanke bara.

Ett oförglömligt födelsedagskalas. But not for the right reasons.

Ja jäklar vad vi hade längtat, planerat och förberett inför gårdagens födelsedagskalas.

Lia hade själv fått välja vilka som skulle få komma, och min smartiga plan att bjuda in folk så sent som möjligt för att få så många Nej Tack som möjligt, funkade inte utan 16 barn med föräldrar hade köpt presenter, klätt sig fina och stod redo.

Då började Lia hosta. Och hon slutade inte.

Jag bet dock ihop och försökte att inte få panik, eftersom jag tänkte att gud hatar mig väl ändå inte så mycket så jag skulle behöva säga till min dotter att hon inte får vara med på sitt eget kalas?

Men det blev värre och värre, och en halvtimme innan det var dags hostade hon så illa så hon fick andnöd, så det blev barnakuten för henne och Simon medan jag fick bege mig till lokalen, förklara den lite speciella situationen, och helt enkelt ha kalaset ändå.

Barnen blev lite deppiga ett tag, tills dom såg tårtorna och chokladbollarna.

Nöjda fika-ungar.

Mamma visade sig vara en natural som café-personal.

 

 Och bevisade att hon lätt blir 10 nyanser brunare än en Mexikanare.

Simon ringde och lämnade sjukhusrapport med jämna mellanrum, tydligen hade han fått ett 'Bra att ni kom in', vilket ju händer ungefär en gång på miljonen. 

Som tur var hade jag mina trygghetspersoner där som jag kunde titta på och samla ny kraft dom gånger jag helst ville sätta mig i ett hörn och grina.

Barnen glömde snart bort att huvudpersonen inte var där och körde sockerhögsdisco.

 

Lekpaus.

 Jag var för lat för att fixa fram ett metspö, så det blev Snel Hest-fiskedamm istället.

Jag är även medveten om att tanken nog är att barnen inte ska se hur godispåsarna kommer dit, men jag hittade inga häftstift så det fick bli sådär.

 Discot fortsatte sen med oförminskad energi, och trots att jag helst ville dö mest hela tiden, var det ändå ett lyckat kalas.

 

Lia kom hem strax efter att allt var klart, lite piggare efter adrenalin och lite andra mediciner för att öppna luftvägarna, och fick öppna en hög finfina presenter som plåster på själssåren.

 Hur mina egna sår efter att vi tittat på bilder från kalaset tillsammans och hon glatt ropat upp namnen på dom som var där och kalasade utan henne är mycket oklart. Förmodligen är jag märkt för livet.

Menmen, hon verkade som vanligt inte nämnvärt berörd utan fick hänga med mormor och prova presenter resten av dagen. Nytt försök nästa år.