onsdag 21 oktober 2009

Om tänder. Igen.

I ett gammalt inlägg sa jag att mina tre allvarligaste fobier är disktrasor, gräshoppor och elektriska stötar.

I efterhand har jag insett att jag underdrev ganska rejält.

Jag har ju fobier för allt möjligt. Det är nästan så man kan säga att jag är lite sjuk i huvudet.

Ballonger till exempel. Dessa jävulens påfund. När dom smäller så måste jag stå framåtlutad i 2-4 minuter och hålla mig om bröstet för att lugna mitt galopperande hjärta. Detsamma gäller alltså smällare och fyrverkerihelveten.

Stackars Lia kommer inte få ha några ballonger på sina kalas. Hon kan få ha studsbollar istället.

Och gräshoppor i all ära, men dom hoppar inte fram så ofta i Sverige, så här är jag istället rädd för alla flygande fän, som i praktiken kan bita mig precis när dom har lust och känner för det. Jag kan ju inte direkt springa ifrån dom. Dom har makten över mig totalt.

Jag är även rädd för spyor, men det är väl de flesta, så det räknas inte.

Men, och det här känner ni till sen tidigare, min värsta fobi är ju tänder. Inte normala tänder, men de lösa, utslagna och trasiga får mig att vilja dö stora tandskräckdöden.

Fortfarande anser jag att trottoarskantscenen i American History X, är den värsta filmscenen. Någonsin. Och då har jag sett Antichrist.

Innan jag skaffade barn måste jag ha förträngt detta faktum. Att barn tappar tänder. Allihopa. Jag menar, hur många snackar vi? 20? 30?

Det bryska uppvaknandet kom för några veckor sedan när min systerdotter vid middagsbordet stolt deklarerade att hon hade en lös tand, och jag nästan svimmade.

Jag hade inte ens sett den. Det räckte med tanken på att hon tuggade kyckling med den där lösa tanden. Den där ilande känslan och klickande ljudet. Döden flåsade mig i nacken.

Jo, jag är medveten om att det skulle ha varit mer passande med en bild på en lös tand, eller iallafall en glugg. Men som ni förstår kan jag inte sitta och leta upp såna tortyrbilder, utan bjuder istället på en lugnande strand. Som balsam för själen.

Så frågan är vad som kommer hända om en 4-5 år när Lias tänder börjar vicka.

Jag kommer inte kunna springa skrikande från rummet varje gång hon visar sig. Jag måste hålla mig lugn. Låtsas vara lite stolt över stora tjejen som tappar tänderna. Hon kanske till och med kommer vilja ha hjälp med att dra ut dom.

Det är ute med mig.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hahaha, håller med! Det är skitläskigt med lösa tänder!

/C

Mats sa...

Jag kommer ihåg en gång i min ungdom när vi fortfarande åkte på husvagnssemester (ja, vi var såna där).
Vi hade stannat till i Gränna och köpt polkagrisar och helt plötsligt satt min tidigare bara lätt lösa tand fast i polkagrisen.
Det såg skumt ut, som om polkagrisen tänkte bita tillbaks.

Jag minns att det var lakrits.

Jempa sa...

Grlääää... Maaaats. var nånstans i inlägget uppmuntrade jag till äckliga tandhistorier?? Svara!

Mats sa...

Det var underförstått. Jag kan det där med att läsa mellan raderna.

A sa...

Hade en period (ganska lång sådan) när jag ofta drömde att jag tappade ALLA tänder.
De bara trillade runt i munnen. Så j-la obehagligt!
Undrar vad det betydde?

Mats sa...

Den har jag också haft, sen spottade jag ut tänderna som popcorn.
Mycket olustigt.

justdidit sa...

Jag har också lös-tand-fobi:/.. Simon har kört vick-tricket på mig... Ej okej!