Space odyssey

Ikväll skulle jag hälsa på Rookie mom med sambo i deras nya lägenhet, en fyra på söder.

Mycket avundsjukt hade jag redan i förväg bestämt mig för att dissa lägenheten så mycket som möjligt. Allt för att dölja att jag egentligen skulle sälja min egen mor, eller iallafall en moster eller kusin, för att få äga en lägenhet där.

Men det gick åt skogen.

Jag hade redan blivit förvarnad om att lägenheten fortfarande mest påminde om en knarkarkvart eftersom dom inte hunnit packa upp särskilt mycket än.

Kvart?

Det märks att Rookie Mom inte har hängt särskilt mycket med missbrukare. Tur.


Men nu till det viktigaste.

Minns ni filmen 'Sova med fienden' när Julia Roberts är gift med en jättetaskig snubbe med hitlermustasch och wifebeater-top som hon måste rymma ifrån?

Den kom -91 och jag minns att jag blev helt till mig över handfatet med den speciella kranen dom hade i badrummet. Den såg ut ungefär såhär.


Hela min ungdom var den där kranen en ouppnåelig dröm som symboliserade rikedom och designerhem i USA.

Jag har aldrig sett någon liknande sen dess. Förrän ikväll.

Beskåda denna raritet:


Min lycka visste sen inga gränser när det visade sig att dom även hade en porr/rymddusch, med lampor, radio, regnstrålar och allt annat som gör varje varnlig morgondusch till ett enda stort äventyr!


Jag förbannade min renlighet som gjorde att jag inte kom dit smutsig och i behov av tvättning, så jag fick nöja mig med att låtsas att jag fördes bort av rymdvarelser för diverse tester.

Abducted

Dessa två galningar berättade sen att det första de skulle ta tag i renoveringsmässigt var badrummet! Dom ville ta bort detta nöjesfält i hemmet och göra det till ett vanligt badrum!

Vissa människor är inte kloka..

Längthjälp

Lia ringer mig på kvällarna för att snacka lite.
Hon berättar om taklampan, sin farmor och lite annat som jag inte riktigt förstår.



Det är finfina samtal.

Hemma igen

Det blev lite dåligt uppdaterande mot slutet, men det tog så sjukt lång tid att ladda upp bilder så jag ledsnade..

Iallafall så fortsatte vi i ungefär samma stil. Sol och bad varje dag, sen hade vi ett bröllop att gå på förstås.

Det inleddes på torsdagen genom att vi gick hem till brudparets blivande bostad, lät dem bädda sängen, vi rev upp den igen, dom bäddade och så höll det på några gånger tills samtliga barn som var närvarade slängdes upp på madrassen tillsammans med konfetti och pengar för att önska lycka till både ekonomiskt och mellan lakanen. Dom är roliga dom där grekerna.

Tänkbar konversation för nåt år sen:

Marina: 'Hej pappa, du jag ska gifta mig.'
Pappan: 'Nejmen så roligt. Då ska vi se till att rusta upp det extrahus med öppen spis och tre uteplatser som vi äger och som bara har stått väntat på det här tillfället.'
(Så funkar det i de flesta grekiska familjer, men uppenbarligen valde jag fel grek eftersom hans pappa bara köpt musikinstrument för alla pengar.)


I väntan på att gå in och riva i lakanen och lägga dit barn. Tur att Lia verkar ha ärvt mitt ansiktssvett. Det kommer hon få stor nytta av i livet.

På lördagen var det bröllopsdags, och själva ceremonin hölls utomhus så alla 320 (!) gäster skulle få plats..

I väntan på bruden

Och just när vi började oroa oss, dök hon upp.

Sen var det fest på ett stort hotell i området och det är vid dessa tillställningar jag förvandlas till grek. Eller önskar att jag vore en iallafall.

Vid dessa tillfällen glömmer alla ekonomiska kriser, strejker och andra tråkigheter. Då är det fest.

Filmen nedan kan inte på något sätt återge stämningen, men jag lägger upp den ändå. Ni som inte varit på ett Grekiskt bröllop kanske kan få en liten känslia iallafall, och för er som var på mitt bröllop kanske det väcker lite minnen..

Några kvällar senare såg vi som sagt världens sämsta film, badade lite mer, och imorse var det dags att åka hem.

Jag blev svårt deprimerad eftersom jag är van vid att Lia åker ifrån mig, och då blir det på ett annat sätt tydligen. Nu åkte jag ifrån henne, och eftersom det var ganska tidigt så ville vi inte väcka henne utan lät henne sova och bli omhändertagen av Simons mamma när hon väl vaknade.

Herregud vilken tortyr det var att lämna det här trasselhåret.

Jag var övertygad om att hon skulle bli svårt traumatiserad av att vakna upp ensam, men tydligen är hon hur glad som helst. Det är jag lite gladsur över.

Resan hem gick i stort sett utan fadäser. Förutom det här då.

Hejdååå hjulet!

Det enda positiva som kom från detta var dock att jag kunde unna mig en taxi från Arlanda, eftersom ingen väl förväntar sig att jag ska behöva bokstavligen släpa en väska genom smuts, knarksprutor och kondomer på centralen?

Nej, tänkte väl det.

Ämenfyfan

En annan tradition vi har härnere är att vi går på utomhusbion en gång varje sommar. Och eftersom dom glömmer att uppdatera hemsidan så får man bara gå förbi och kolla vilken film som visas den kvällen, och hoppas på det bästa.

Vi hade hört ryktesvägen att 'I love you Philip Morris' var veckans film, som ju var lite underligt eftersom jag tror den är ute på dvd, men när vi kom dit visade det sig att det bara var ett ord som stämde, och kvällens film var 'From Paris with love'.

Sällskapet konfererade lite. Ingen hade hört talas om filmen tidigare, men John 'Vincent Vega' Travolta och Johnathan 'sexig mun' Rhys Meyers spelade huvudrollerna, så den kunde ju inte vara alltför dålig.

På min begränsade Grekiska lyckades jag dock tyda filmens tagline till 'En stad, två agenter' och det fick mig att fatta vissa misstankar, men jag var svältfödd på film så jag sa inget.

Men det tog inte många minuter innan den verkade innehålla allt jag anat. Två partners som tvingas jobba ihop, en lite rädd och förvirrad, den andra en svärande jetetuff oortodox skjutgalning. Oändliga biljakter. En sexig orolig flickvän. One-liners i stil med 'come to daddy' när ett stort vapen presenteras, eller favoriten 'Welcome to Paris' när någon blivit sprängd i bitar.

Kort sagt allt jag hatar i en film.

Men det värsta var mitt i, när våra hjältar tar en liten matrast mitt i allt skjutande, och den till synes odödlige Travolta berättar för den nyfejktandade-ser-numera-ut-som-Nicholas-Cage Rhys Meyers, vad som faktiskt kommer att bli hans död, tar upp en hamburgare ur en påse och säger 'Royale with cheese'


John din jävla sellout, du har härmed förstört Pulp Fiction. Min bästa, bästa film.

Annat vi gjort

Vi har lyckats lura i Lia i vattnet hyfsat mycket iallafall.


Vi har även gjort ett nytt försök med en heliumballong. Ni kanske minns att förra försöket var ett totalfiasko och hon blev helt vansinnig att ballongen inte låg kvar där hon ville att den skulle ligga. Men nu gick det bättre och hon fick välja ballong själv. Det resulterade i att av alla fina Hello Kittys, delfiner och Musse piggs, blev det en ful tiger med blåa ränder. Den fulaste av alla faktiskt. Så kan det gå.


Vi har haft 'girlsnight' och vid det här laget borde de flesta misstänka att jag är allergisk mot ord som 'tjejkväll'. Men vafan, vi gör det varje år, det är trevligt, och förutom att de andra verkar älska det ordet, så är det finfina tjejor, så jag klagar inte. Högt iallafall.


Vi har byggt fina Blair Witch-högar på stranden.


Vi har kollat på fighting. Alla Simons grekiska kompisar, inklusive honom själv, är ju fanatiska kampsportare, och den här gången var det Englands tur att komma till Korfu och bli förnedrade. De förlorade samtliga matcher och fick åka hem med svansen mellan benen.
En hälsning förresten till er som kanske har funderat på att slå mig, kidnappa mig eller något annat otrevligt. Han som sparkas där på bilden, han är min kompis.


Han där som just vunnit på knockout, är också min kompis.


Dom där två männen på bilden är min man och en av hans bästa kompisar, även han livsfarlig fast han ser snäll ut (kunde dock ej tävla i helgen eftersom han själv gifter sig på lördag och det inte passar sig med eventuell blåtira på bröllopsbilder, tycker hans fästmö). Han är även vår 'Koumbaro' tillsammans med en annan kampsportare/fångvaktare. Koumbaro betyder att de stod med oss på vårt bröllop, grejade med ringarna ovanför vårat huvud och även de på fingrarna och räknas nu som familj samt religiös sponsor. Hm..
Inte att förglömma är att min egen man är vinnare av sin viktklass i All-Style open i Stockholm 2005.


Jag och tre farliga killar.

Det jag alltså försöker säga med detta skrytande, namn- samt titeldroppande är att man gör bäst i att inte slå eller kidnappa mig, för då kanske det kommer ett farligt gäng med ett charterplan från Apollo. Och slåss.

Herregud så dålig jag var på att skriva gangstaspråk. Nu blir det till att ladda hem alla säsonger av Sopranos och råplugga, sen kanske jag gör ett nytt försök.

Godnatt.

Inte värmekänslig

Nu har vi fått hit värmen och brottas dagligen med temperaturer som är närmare 40 än 30.. Inte ens luftkonditioneringen verkar orka med riktigt utan jag överläppssvettas i stort sett hela tiden.

Lia däremot verkar inte det minsta störd över detta utan är mer energisk än nånsin..

Ny grej. Löpning. Ungefär en gång var tredje dag kör hon igång en springfest som varar i säkert en halvtimme. Det går inte att få någon kontakt med henne den här tiden, utan det gäller bara att hänga med så gott det går, så vi vuxna brukar bytas av ungefär tre, fyra gånger under den här tiden för att undvika att hon springer ut i gatan eller ner i vattnet. Hon springer nämligen som en liten dåre utan att verka höra eller se. Hon bara springer planlöst och tjuter ibland av lycka. Märklig unge.

Ett annat nytt intresse är poledancing, och så fort hon ser en stolpe av något slag ska hon upp där och hänga.

Hemma kör hon en del program med träningsbanden..

..och avslutar med lite sänghoppning. (Jag förstår om den blå färger ger er lite huvudvärk, men detta är alltså Simons gamla pojkrum som målades sist någon gång i mitten av 90-talet, och ingen orkar måla om det nu.)

En annan ligger mest och flämtar efter vatten och en enkelresa till Grönland.

Det verkar även som hon har bestämt sig för att slänga in ett fjärde språk som hon ska lära sig under sin uppväxt. Vi är inte säkra på vad det är, men det verkar asiatiskt.

Hur man gör om man vill ha lite mer juice..

Simon och jag har som nybliven tradition att varje sommar i grekland åka iväg ett dygn på hotell ensamma utan Lia.

Den här gången tänkte vi testa ett All-inclusive Hotell eftersom detta var en helt ny och obeprövad semestervariant för oss båda.

Det visade sig att vi hamnat mitt i sällskapsresen, minus svenskar, plus tyskar och engelsmän.

Vi bestämde oss genast för att leva ut turistdrömmen till fullo.

Den obligatoriska 'från balkongen' bilden.

En äkta turistkille, men en hand på räcket och den andra i midjan.

Turistsörjan nådde en av sina höjdpunkter när en tjej kom fram och frågade om hon skulle ta en bild på oss tillsammans. Jag fick såklart panik och försökte låta cool och oberörd och samtidigt tacksam. Men jag lät mest rädd och resultatet blev ännu en halslös bild.

Här vill jag mest säga att Johan Theorins bok Blodläge rekommenderas. Jag har inte läst klart än, men de tre fjärdedelar jag läst är mycket bra.

I början var det ganska underhållande, men efter ett tag började vi undra.. Gör dessa människor inget annat än att ligga vid poolen och äta toast. Hela dagen?

Vi frågade den grekiska personalen som gärna delade med sig av sina åsikter om den här typen av turister. Dom rör sig verkligen aldrig från hotellet, gör någon utflykt och ser något av själva ön, utan dom ligger där i sin stol, från morgon till kväll.

Lunchen = bajs

Vi bestämde oss för att gå ner till havet en sväng, och där var det mycket riktigt i stort sett tomt, vilket ju var bra för oss.

Ensamma

Här satt alla andra. I stekande värme. Hela dagen. Helt galet.

Vi gick tillbaka en stund, satt nån timme och drack vattniga drinkar ur plastmuggar, innan vi fick panik av alla feta, rödbrända kroppar och bestämde oss för att rymma från middagen och åka till en helt annan strand..

Gud, den friheten..

Lyckliga rymmare på riktig restaurang

Väl tillbaka på hotellet hade kvällsunderhållningen börjat. Den bestod av att dra upp folk på scenen, förnedra dem, och snart stod fyra nakna män där och flinade, inför en publik som bestod av allt från små barn till pensionärer.


Vi lämnade snart spektaklet och gick och lade oss för att kunna ligga vid poolen lite dagen efter innan alla stolar var upptagna.

Kl 8.15 hade redan hälften av stolarna handdukar på sig. Förmodligen ditlagda av tyskar som smugit upp runt vargtimmen för att garantera sig en stekplats.

Är man en äkta turist måste man såklart ta sig ett dopp i bakterie/fotsvamp-poolen. Just det Amanda och Jessica, nu ryser ni väl av obehag? Vänta bara tills vi ses nästa gång så ska ni få en rejäl Hepatit-C kram.


Kl 11 var det dags för morgongympa som jag blev inbjuden till av en uttråkad animation-personal, men jag kunde avböja eftersom vi faktiskt skulle checka ut. Tur.

Det är bara att konstatera. Runt 30 år har gått sen Sällskapsresan kom ut, men inte mycket har förändrats.

Saker jag gillar med Grekland

1. Vi har 28 grader i skuggan när resten av europa verkar ha 35..

Hej, här sitter vi och faktiskt njuter av värmen istället för att plågas av den.

2. Ingenting är ett problem. Som igår när vi skulle kolla finalen så var det fullsatt överallt.. (Ytlig som jag är började jag förresten med att heja på Spanien, eftersom jag tycker att Sergio Ramos trots lätt hästansikte är riktigt liggvänlig. Men då det var nästan bara Holländare i baren så ändrade jag mig för stämningens skull. Men eftersom jag även är en medgångssupporter bytte jag tillbaka när Spanien vann.)

Iallafall var det fullsatt överallt eftersom vi var lite sent ute, men i Grekland löser dom det snabbt och enkelt.

Hej, här sitter jag och min enorma armbåge och äter middag på ett biljardbord.

3. Man sover minst en timme i luftkonditionerat svalt sovrum efter bad och lunch. Vilket jag tänker göra nu.


Drick mycket vatten nu hörni. Eller kom hit bara.

Gästbloggare: Lia

Det var ett tag sen jag skrev nu, men mamma hinner inte och jag vill ju inte att hon ska förlora alla sina läsare..

Jag lever värsta haj-lajf härnere. Går och lägger mig runt tolv och sover till nio. Stranden varje dag innan siesta, och då jag käkat ganska dåligt sen jag kom hit så ger dom mig i stort sett vad jag vill, bara jag äter, resonerar dom.

Så det blir ganska ofta croissant till lunch och pommes frites eller glass till middag. Asbra trick.

Jag har även skaffat mig en nyvunnen respekt för havet. Sån stark respekt så jag plötsligt vägrar att bada trots att jag tidigare varit värsta badgalningen. Så jag nöjer mig med att sitta vid strandkanten och kasta stenar i vattnet.

Mamma försöker locka ner mig i vattnet med patetiska små trick som jag lätt genomskådar.

Men idag gjorde vi ändå vissa framsteg då jag följde med ut en bra bit utan att klaga så länge jag fick sitta i famnen, och gick även ut själv till midjan, så jag räknar kallt med att jag kommer ta mitt första riktiga dopp inom tre dagar.

Framsteg

För några dagar sen lyckades jag få ett infekterat myggbett i tinningen så jag såg ut som att jag gått sju ronder mot Ivan Drago i ett par dagar, men det verkar ha lagt sig nu. Resultatet blir dock att jag dränks i myggmedel varje kväll, men det får jag väl stå ut med.

Lia Balboa

Mina våldsamma tendenser verkar apropå det dessvärre hålla i sig. Idag kom en större tjej och försökte krama mig i lekparken, så jag klippte till henne lite lätt på hakan.

Mamma blev arg och pappa låtsades bli arg men jag tror han egentligen tyckte det var ganska roligt.

Hårdaste bruden i parken

I övrigt är allt skitbra. Jag leker med kusinerna, dricker så mycket frappe jag lyckas tigga till mig och besöker sjukt vackra platser.

Här kommer lite fler bilder, så får ni ha det fint så länge!

Båtspotting

Kvällsfotdoppning

Beundrar en helt ok utsikt..

Här syns den lite bättre.


Frappepaus


Ö-borna visade mig en kväll hur man kan roa sig här på kvällarna. Genom att ta pinnar och slå på blommorna..


..medan jag själv passade på att impa med mina storstads-iPhone-skills.


Eftersom jag härnere vaknar senare än mamma och pappa brukar mamma passa på att ta sånadär pinsamma sov-bilder. Hamnar den här på en studentskylt, då jävlar!


Ännu en bild där mamma försöker lura ner mig i vattnet, och hon vill även passa på att skicka en hälsning som lyder såhär: ´Ja, jag har rosa crocs-kopior på mig i vattnet. Jag har känsliga fötter, ok!?´


Även om jag för tillfället inte är så badsugen så blickar jag gärna ut över havet. Blickar ut och funderar.