Nähä..

Sent igår kväll fick jag genom att nästan dö stora-skräck-döden reda på att jag inte är så ensam som jag först trodde.

Här är min extremt oinbjudna gäst..


Jag menar, kolla in hur STOR den är! Och det är en sån där jobbig jävel som fladdrar omkring som om den befann sig i en evig panikattack.

Eftersom den är för stor för att jag ska våga ge mig på den med en hoprullad tidning, gjorde jag igår ett försök med dammsugaren.

Men det var svårt att hålla munstycket tillräckligt nära utan att skrämma den, och sen sätta igång dammsugaren vid exakt rätt tillfälle, så mitt desperata försök misslyckades och ledde bara till att den började fladdra omkring sådär galet igen, kusligt nära mitt ansikte.

Såhär i efterhand inser jag att det nog såg ganska roligt ut där jag sprang omkring i bara underkläder, hysteriskt skrikande med dammsugarslangen viftande som ett lasersvärd. Men då var det inte det minsta lustigt. Det var ren och skär fasa.

Till slut fick jag låta den leva och blev tvungen att stänga dörren till sovrummet när jag skulle sova, trots att jag vill ha öppet med en lampa tänd i hallen när jag sover ensam. Skit.

Imorse syntes den inte till, och jag öppnade balkongdörren ett tag i hopp om att den skulle flyga ut. Men trots att jag inte sett till den sen igår kväll så är jag inte lugn.

Den försöker nog vagga in mig i en falsk trygghet, och sen när jag ska gå och lägga mig så har den väl tagit med sig sina äckliga insektspolare och tänker göra ett försök att skrämma livet ur mig som hämnd för dammsugeattacken.

Jag vet att den finns i lägenheten och den kan dyka upp var som helst, när som helst. Den kanske sitter på min rygg i detta nu utan att jag känner den.

Jag blir galen.