Regnhelg.

Nejmen tack gud som gav strålande sol hela jobbveckan och sen började pissa regn så fort  helgen körde igång. Verkligen.

Nåväl, till Gävle skulle vi iallafall och fira pappas födelsedag. Såhär såg det ut:

Vi drog in till stan en sväng, där dom hottat upp torget och vi kollade in Gävles svar på Bellagio-fontänen. 

Gävle svämmar över av bockar och bock-referenser. Inte så konstigt eftersom det är en brinnande bock som stan är mest känd för. (Det brukade vara den och snygga tjejer, men sen flyttade jag.. Hahahaha. Vaddå, har jag dragit det skämtet förut? Ok, men nån ny läsare kanske hade missat det, och det är värt att upprepas.)

Sen grattade vi pappa. Här står två förväntansfulla barnbarn med ett jättepaket. Sen glömde jag ta fler bilder på själva firandet, men det var en snygg jordglob kan jag avslöja.

Barnen hade som tur var en varsin iPad, för att undvika både konflikter, och för att inte behöva hoppa omkring och skratta och leka sådär jobbigt som barnen gjorde förr.

På kvällen blev det nya favvospelet Mexican Train. Ett allvarligt spel.

Försök till att lätta upp stämningen möttes bara av svala leenden och en uppmaning att fortsätta.

 En liten skogspromenad hanns med, och Lia visade klara tendenser till att vilja prova på en karriär som mimare. Jag tänkte förklara för henne att hon får bli precis vad hon vill, utom just världens mest avskydda yrke. Så jag sa hellre mimare än tågkonduktör.