Saker man kan göra när man vaknar upp med feber och halsmandlar stora som golfbollar och röda som körsbär.

Först ber man en liten fin bön till gud att ingen av de barn eller vuxna heller på den delen, som kalasade hos oss igår har blivit smittade, och alltså kommer att smyghata mig.

Sen ligger man i soffan, tycker synd om sig själv, kollar ett klipp från tv-bloggen med Steven Adler på Heroin. Detta leder såklart till youtube och i ungefär en timme går jag igenom gamla Axl Rose-klipp och blir kär på nytt.

Axl, du kommer alltid vara gud. Jag bryr mig inte om vad folk säger om att du är lite dumihuvet och ganska elak. Dom är bara avundsjuka.

Såhär vill jag minnas honom. Ung, het och iklädd 90-talskavaj i obestämbar färg. Alla killar som tog studenten runt den här tiden bar kostymer i antingen blekgrön eller just den här färgen. Men vad kallas den? Blekröd? Mörklaxrosa? Vad?

Att han numera ser ut som en finsk reaggaeartist är inget vi behöver fästa någon större vikt vid tycker jag. Vi glömmer det bara.

Om en stund börjar 'Will Hunting' på en av filmkanalerna, och eftersom jag förmodligen är den sista människan på jorden som inte har sett den, så tänkte jag ge den en chans.

Synd att jag mår skit, annars hade ju detta kunnat vara en riktigt behaglig dag.