Poesidags

En ny kommentar på ett gammalt foto, väckte min konstnärliga ådra och jag inspirerades plötsligt till en dikt. Var redo med näsdukarna.

Till mina vänner - av Jempa

Tiden vi fick tillsammans var alltför kort.
Sedan flydde ni. Bort.
Kvar är jag, ett tomt skal,
som lider, helvetets alla kval.
När ni var hos mig fick jag äntligen uppleva fenomenet,
att ingen mig i ögonen brydde sig om att se.
Nu är mitt enda minne från er, ett par bh;ar, med kupan C.

Vackert.