Brott och straff

Det här med uppfostran går inte så himla bra för oss. 

Vi skojbråkar så ofta så när vi säger till på allvar hajar hon sällan att det faktiskt är allvar utan skrattar åt oss istället.

Fysisk bestraffning är såklart uteslutet och jag är inget fan av time-out.

Så när hon nu börjat komma upp i olydighets/testar/trotsåldern, tänkte jag att det här med konsekvenser är bra. Alltså att man får ta konsekvenserna av sitt hyss, som att torka upp själv om man spiller med flit osv.

Problemet är att Lia älskar att torka. Hon snappar själv åt sig en våtservett så går hon och småspottar på golvet så hon kan få torka upp det sen. Mysig tjej.

Supertorkarn

Hon har även utvecklat en fascination för toaletter, och alltid om dom inte hittar henne på dagis vet dom att hon dragit med sig bästisen in på toan och där står dom och river loss små pappersbitar från rullan och spolar ner dem.

För nån vecka sen kom hon gående hemma med en dyngsur toarulle som hon doppat i och sen tagit upp ur toaletten.

Konsekvensen där blev ett bad. Typ hennes favoritsysselsättning.


Potträningen då?

Nja, vi har pottan står framme och hon går utan blöja hela kvällarna, men så fort hon behöver kissa ber hon om en blöja och sparkar demonstrativt till pottan om jag försöker uppmuntra henne att använda den istället.

För några dagar sen gjorde jag min mut-debut, och sa slugt att hon fick ett plommon om hon använde pottan istället för blöja.

Det funkade dock inte, så jag drog suckande på blöjan och hittade Lia sen på det här sättet några sekunder efteråt.

Plommonknyckarn (och bloggarmamman som först fotograferar, och sen tillrättavisar)

Nåväl, hon använde ju pottan iallafall.