På kvällen fick vi finbesök av några vänner, och Lia visade sig då från sin bästa värdinnesida och underhöll sin lilla kompis exemplariskt.
Då de redan är hälsomedvetna varvades chips med gympa
Senare på kvällen gled samtalet in på spöken, aliens och andra övernaturligheter, eftersom en av gästerna var från Mexico, och det är mycket crazy shit som händer därborta.
Skeptikerna Jenny och Simon försöker komma på naturliga förklaringar till de historier vi mer openmajnade levererade.
Jag kunde såklart inte låta bli att berätta om en av mina konstigaste upplevelser, när jag vaknade upp en natt för ca 10 år sen, helt förlamad med ett tjutande ljud i öronen, rummet var mörkt men jag såg hur sängen var omringad av mörka siluetter och någon klämde och kände på mina smalben. Jag kunde dock trots förlamning lyfta blicken lite snett uppåt och när jag gjorde det stacks ett slags plaströr in i min mun, pipet i öronen blev mer och mer intensivt, sen smällde det till, rummet var ljust och jag var ensam, i exakt samma position.
Även fast min förnuftiga hjärnhalva säger att jag drömde, minns jag varje detalj fortfarande som om det vore igår, och jag är ändå rätt säker på att jag var vaken.
Vår gäst lade pannan i djupa veck och förklarade halvt på skämt, halvt på allvar att det lät som att jag blivit bortrövad och experimenterad med av 'The greys'. En teori som även en annan alien-intresserad fd kollega har försökt övertyga mig om när jag drog storyn för honom.
Skönt att iallafall vara snyggast i sällskapet
Så om två har sagt det så antar jag att det är så, och nu känner jag mig lite lurad och utnyttjad. Jag menar, om dom snott en massa dna, kroppsvätskor och lite hjärnceller (det förklarar isåfall en del) från mig, så kunde jag väl iallafall fått en trisslott som tack.
Imorse var Simon så skärrad av allt spök och alien-snack så han tvingade med hela familjen till Ortodoxa kyrkan för beskydd.
Vi gjorde dock misstaget att låta Lia tända ett ljus och sen ville hon inte göra något annat, och då hon har noll respekt för eld hade vi tre val. Låta en fruktansvärd olycka ske, låta henne skrika av ilska och förstöra allas gudstjänst, eller gå därifrån. Vi valde trean.
Det var tur, för då drog vi vidare till MIN kyrka. Ett café.
Och till min stora lycka så har det nyligen öppnat ett nytt café i Solna centrum som är riktigt mysigt, till skillnad från de öppna/högljudda/dagsljusa/bordskladdiga/alkistäta ställena man hade att välja på tidigare.
Not too shabby for Jempa
Jag blev så upphetsad över detta så jag drog med Amanda dit till vår eftermiddagsfika, som vi insåg var vår första fika utan barn på ungefär två år. Även detta var så upphetsande så vi fikade i två timmar.
Extreme fiking. Amanda blev så till sig så hon var tvungen att dricka latte med tvåhandsgrepp
Och där är vi nu, när vi väntar på hemkörningspizza och ufc 121.
Bra söndag.
6 kommentarer:
Var ligger detta café, undrar jag nyfiket. Nu är ju mina lattemammadagar antagligen över, men det där med barnfri tvåtimmarsfika lockar verkligen!
bästa BÄSTA fikat! mest för att jag fick prata non stop i två timmar. för ovanlighetens skull. (men erkänn att det var rätt smaskigt? innehållet alltså.)
Jenny; Nu har jag glömt vad det heter, men det ligger alldeles intill Park Hotells ingång, efter JC.. Det är även vinbar på kvällarna, öppet till 23. Du, jag och Pia får fly dit nång gång :)
Amanda: MYCKET smaskigt och värt varenda minut av lyssnande :D
Ortodoxa kyrkan? Vilken sorts? Alltså, syrisk-, grekisk-, rysk-, osv... ja, jag är nyfiken - är född sån. :)
Min man är halvgrek och ungefär en gång om året får han akut dåligt samvete att han aldrig går i kyrkan.. :)
Haha... hos min man är det syrisk-ortodoxa kyrkan som står för det dåliga samvetet - och de är jäkligt bra på det också. :)
Skicka en kommentar