Men jag MÅSTE bara dela med mig av natten som gick. (och tryck play varje gång en film kommer, för ultimat effekt.)
Jag var ganska nöjd, klockan var bara 23, så om jag somnade snart skulle det bli hela sex timmar iallafall, minus tiden jag hämtar Lia och sen försöker få henne att sluta gräva in tånaglarna i min rygg.
Kanske skulle jag till och med få vara lite utvilad på jobbet idag?
Nån timme senare kom Lia in, var riktigt lugn och somnade om direkt, ochjag hade fortfarande fem långa timmar av sömn framför mig.
Trodde jag.
Klockan fyra väcktes jag nämligen av följande ljud..
Jag såg mig förvirrat omkring i rummet. Lia och Simon sov djupt, så vem fan hade visslat? Det dröjde några minuter och jag hörde inget mer, så jag började tro att jag inbillat mig, eller var det kanske nån fågel som blivit kvarlämnad i kylan när polarna dragit söderut.
Så jag började somna om, tills jag hörde det IGEN...
Nu började jag blir riktigt rädd, alla skräckfilmer jag sett de senaste åren passerade revy i mitt huvud och jag förbannade Simon för att han sover så jäkla djupt jämt. Nu var jag ensam vaken med mördaren/spöket eller ännu värre. Mördarspöket.
Så jag väckte honom och förklarade med grin i rösten att någon visslade i lägenheten och jag höll på att kissa på mig av skräck.
Som tur var hann han bara vakna till, så hördes det igen..
Han for genast upp och gav sig av på spökjakt. Plötsligt morsk av att inte längre vara ensam följde jag efter för att leta rätt på vissel-galningen och säga honom ett sanningens ord.
Vi kastade oss hotfullt kring hörnen och tände snabbt lamporna i varje rum, tills vi insåg vem bovet i dramat var...
En av Lias ljudböcker från GoBoken som fått nåt cp-ryck. Eller ville meddela att batterierna är på väg att ta slut.
Lättade och lite generade gick vi och lade oss igen, och det jag var mest lättad över var att boken hakade upp sig på visslingsknappen och inte barnskrattsknappen..
Då hade jag inte suttit här i soffan och bloggat. Då hade min kropp legat i nån skräckslagen vinkel på en stålbrits med en lapp runt stortån.
Jag ska nog inte se Paranormal Activity 2 ändå.
10 kommentarer:
Tycker absolut du ska se den. Jag ser (lite skadeglatt) fram emot det blogginlägg som det filmtittandet kan innebära! ;-)
Det kanske inte blir någon blogging då heller, utan bårhuset igen.. ;)
Ha ha ha! Vilket roligt inlägg! Jag har en sådan där bok som gör traktorljud... eller mina barn (det är inte mitt val av bok direkt). Kan tänka mig att de där traktorljuden skulle kunna låta sjukt läskiga på natten!
Underbart! Alltså inte spökeriet utan inlägget. Åh fy fan för skumma ljud på natten. Fyyyyy faaan! Har alltid hävdat att Goboken kommer från helvetet.
Tack! Det var det bästa råd jag någonsin fått! :-)
Men liite läskigt att boken fick ryck precis efter dina spökinlägg :)
Jessica: Jag försöker att inte tänka i dom banorna, men jag skickade upp Simon att hämta Lia igårnatt, för jag var själv lite för uppskrämd för att gå omkring i lägenheten mitt i natten.
Inatt visslades det dock inget, så jag känner mig lite lugnare.
Hahahahaha!!! Åh herregud, tack för att du förgyller min dag! Jag delar din skräck för barn som står vid sängkanten och glor, jag har även tvångstankar om att de står i dörröppningar och bara stirrar. Du vet väl att Elsa är ganska lik Poltergeisttjejen...
Shit Stina det har du rätt i!! Lämna ALDRIG tv;n brusande..
Läbbigt värre! :/
Ok att jag kunde se hela "Paranormal Activity" utan att blunda, men att vakna av visselljud! Gaaaah!
Har varit med om en liknande incident. Sonen ropade på natten för att något lät i hans rum.
Det liksom fräste läskigt.
Jag fick för mig att det var hans traktor som lät och vågade knappt vända mig om i rädsla för att få se den komma åkande.
Men det visade sig vara en bok även för oss. "Bajsplutten", om en kyckling som lär sig spola på toaletten. Det var spolljudet som hakat upp sig + taskiga batterier som gjorde ljudet extra otäckt.
Skicka en kommentar