Första anhalten var Kalle Anka, och hon satt uppmärksamt och tittade på nästan hela programmet. Favoriten verkade vara den när Kalle är fågelfotograf. Stort.
Koncentrerad kollning på Kalle. Check!Mamma frågade sen om jag tyckte vi skulle ha tomte, eftersom Lias äldre kusin inte tror på tomten längre, och Lia själv kanske bara skulle bli rädd.
'Snicksnack' tyckte jag. Tomten hade redan gjort ett besök på förskolan och det hade gått hur bra som helst.
Så syrrans man tog på sig utstyrseln i gäststugan och kom pulsande genom trädgården med lykta och allt.
Lias första reaktion när han kom in blev dock hysteriskt grinande och fastklamrande runt min hals, men vi följde ändå efter tomten in i vardagsrummet.
Här gick hon istället in i nån slags tomte-trans, där hon bara satt bakåtlutad i soffan med armarna åt sidorna och såg på honom med död blick.
Han försökte ge henne paket, men hon reagerade inte utan lät honom bara lägga dom försiktigt ovanpå henne. Fortfarande inget tecken på att hon faktiskt levde..
Men så genom ett trollslag vaknade hon plötsligt till ett par minuter senare och vågade till och med ta emot några paket.
När det dock var dags för paketöppning stod det ganska klart att hon inte förstod särskilt mycket av julen iallafall, då hon ville gå och göra annat mellan varje klapp, och inte var särskilt intresserad av resten av högen paket som bara var till henne.
Nåväl, nästa år då, antar jag.
Juldagens höjdpunkt bestod av filmen Avatar, där jag insåg hur trist det är att vara människa. Jag vill vara en Na'vi! Dom är ju så mycket coolare..
Idag kom vi hem igen, och det där med att flytta in i en större lägenhet om lite mindre än två år börjar kännas som en rätt korkad idè. Vi kommer hinna med två födelsedagar och en till julafton på den tiden, och det finns på riktigt ingen plats för alla leksaker längre..
Ännu en jättehög som ska pressas in i ett 6,5 m2 rum..Hej I-Landsproblem!
1 kommentar:
Haha, sjukt kul att hon bara sitter där!
Skicka en kommentar