måndag 15 februari 2010
Kvällsbön
Hej Gud.
Idag hände något ganska oroväckande.
Vi gick några stycken från kontoret för att äta lunch, och när vi öppnade ytterdörrarna och den kalla luften slog emot oss brast det fullständigt för en av mina mest sansade kollegor.
'Men sluta för faaan!' vrålade han rätt ut i vinden med galen röst.
Det var folk runtomkring oss men ingen reagerade. Alla förstod vad han menade och gav honom på sin höjd en förstående blick.
Det jag vill säga är alltså..
Det har varit mellan fem och femton minusgrader i flera månader nu Gud! Det blåser! Det snöar fortfarande flera gånger i veckan! Jag kan inte tala för resten av Sverige, men vi i fjollträsk orkar inte mer!!
Vi håller på riktigt på att ge upp. Bara lägga oss ner, självdö, och allt som kommer att finnas kvar är en hög tårdränkta Canada Goose-jackor.
Hjälp oss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Självdistans. I like! :-D
HAHAHAHAHA!
det fanns ju för fan ingen självdistans alls i det där, bara grotesk och plågsam sanning. Buhufyfanförstackars oss, på riktigt!
och jag kan inte låta bli att fantisera om vem utav de behärskade männen som gav upp, men jag föreställer mig ES eller CV och mår genast lite bätte. Åh, jag saknar våra jobbluncher, snöstorm eller ej. (mest för att jag aldrig följde mer er ut och åt, så mina minnen består bara av glada och skrattiga inomhuspåkontoret-luncher)
MED inte mer. och du! jag kom på en sak! någon jävla gång vill jag äta lunch med er, som förr i tin. Synd att det ska ta så lång tid för mig att ta mig till er. KAn ni inte bara skaffa bil+körkort och åka hit till råsunda och käka? JA!
Eller så flyttar vi hela kontoret bara! Ja!
Och jag kan avslöja att det var MZ som stod för vrålet.. :)
Haha MZ! Kan tänka mig den stilla chocken från er andra.
ahahaha, wow, otippat! Bästa Mikey!
eeeeeeeller så skiter vi i att flytta hit och flytta dit och istället startar ett helt eget nytt företag med en massa bra idéer och blir svinrika och jobbar tillsammans ALLIHOP som förr i tin. Ja. Buhu nu börjar jag nästan grina av nostalgi.. (för tänk vad snabbt man glömmer all annan skit som hade med jobbet att göra, haha...)
Skicka en kommentar