söndag 14 februari 2010

Valentines


Dagen firades med ett återbesök till leklandet, eftersom det var en sån succé förra gången.

Den här gången var det inte sån succé.

Det hade pressats in ungefär 18 barnkalas samtidigt med endast sockerspeedade pojkar i 8-årsålern som hysteriskt sprang omkring utan att se någonting under sin egen haka.

Detta ledde till att Lia blev omkullsprungen så många gånger att hon inte vågade sig ut på lekmattan, och vi var nära att göra något som vi skulle åka i fängelse för, så vi stannade inte så länge.

En rutschkana hann vi med när vildarna hade tårtpaus.

På kvällen gick vi ut och käkade på en restaurang i Södertälje.


Lite märkligt kan man tycka, men då vår favoritkock lämnade Centralbadet och istället har tog jobb därborta, får vi snällt följa efter.

Simon lyssnar koncentrerat på rekommendationerna medan Lia ber bordsbön

Typ världens godaste vitlöksbröd


Lia körde GI-menyn. (Fan, innan jag fick barn fnös jag åt föräldrar som beställde pommes frites till sina barn. Nu gör jag bara vad som helst för lite lugn och ro..)

När jag kom hem var jag lite sådär Valentinesmysig och började tänka på kärlek.

För när man varit tillsammans i sex år, blivit föräldrar och de flesta samtalsämnena kretsar kring amorteringar och inköpslistor, är det lätt att glömma bort den där kärleken visade det sig.

Igår kom jag dock på varför jag gillar Simon så mycket.

Jag fick ju fel film i fredags, ´Flickan som lekte med elden´ istället för 'Män som hatar kvinnor', så igår bytte vi så vi fick den rätta.

Nu var ju Simon hemma och jag visste att han inte var så sugen på att se en svensk film utan engelsk text, men jag tjatade och körde mitt 'jag är ju sjuk' - kort tills han gav med sig.

Hade detta varit en omvänd situation, att jag hade övertalats att se en grekisk film jag inte visste något om och Simon skulle få sitta och översätta, så skulle jag sucka i en kvart och sen gå och lägga mig. Bara för att jag är en sån tjurskallig och envis jävel.

Simon gjorde dock en helomvändning från att ointresserat himla med ögonen, till att bli helt inne i filmen, fullkomligt älska den, och i detta nu sitter han och letar efter någon utländsk utgåva med engelsk textning så han kan köpa den till sina vänner i grekland.

Ok just här sitter han på facebook, men han ska börja leta film efter det.

Såna små detaljer (självklart tillsammans med en massa annat, så ingen hugger på det), gör honom till en keeper för Jempa.

3 kommentarer:

Västgötskan sa...

Jag såg en tjej som var grymt lik dig på McDonalds i Alingsås. Du råkade inte vara där igår? Ha ha! :-D

Jempa sa...

Haha, nä riktigt så långt tog vi inte vårt firande!

Jag hör detta så sjukt ofta, har så många dubbelgångare som springer omkring tydligen..

A sa...

Jag vill också gå på restaurang. Det var sjukt länge sedan. Faktiskt inte sen vi var på semester i somras... :(