lördag 27 februari 2010

Tillfreds

En sak jag alltid stört mig på hos mig själv är min oförmåga att spara pengar.

Det är som att när jag ser att det finns pengar på kontot så m å s t e jag spendera tills allt är slut, sen får jag vända på varje krona andra halvan av månaden.

Självklart har ju jag och Simon gemensam ekonomi vad gäller räkningar och liknande, men spenderpengarna är ju ändå ens egna, och jag har ändå en helt ok lön som jag borde kunna få räcka lite längre.

Men som igår, när jag skulle ut och dricka vin med några av mina bästa tjejor, så orkade jag inte ta mig till tunnelbanan, utan stoppade en taxi istället, trots att jag visste att det med största sannolikhet även skulle bli taxi hem.

Jag surade lite över detta där i baksätet, och bannade tyst mig själv för att jag inte använde de 200 kronorna det skulle landa omkring, till något viktigare.

Men sen slog det mig något. Jag visste att om jag skulle ta tunnelbanan, med ett tågbyte och en bits promenad från stationen, så skulle det ta säkert en halvtimme längre, och jag ville faktiskt vara där i tid.

Så nånstans i Södermalmstunneln bestämde jag mig för att det ändå är ok att vara såhär. Varför inte få leva gott ett par veckor, ta en taxi om man vill det, unna sig en ny tröja och äta lunch på dyrare ställen med bättre mat, även om det innebär att man får snåla ett tag innan lön? Hellre det än att halvsnåla hela tiden.

Framme i tid

Vi hamnade på Roxy´s och hade som vanligt en mycket trevlig kväll.

Den där asociala sms-stunden som alltid uppstår nån gång under kvällen när mammor går ut.

Jag drog såklart min nya livsteori som godkändes av sällskapet, sen började vi vårt nya slösaktiga liv med att spendera en massa pengar på Spanska ostar och drinkar.

Hakflärpen hölls effektivt på plats vid profilbilder

Nu är jag medveten att det verkar som att jag är ute och pimplar vin var och varannan helg, vilket jag nog varit på sistone, så idag plockade jag lite föräldrapoäng genom att testa Brommas Lekhus.

Vi åkte till leklandet mest så att Lia skulle få springa av sig, men hon fann de magiskt flygande bollarna (med fläkt under) så enormt spännande att hon stod där typ hela tiden.

Vi åkte dit en timme innan det stängde, vilket kändes som en bra lördagslösning, eftersom det iallafall hade tunnats ur en del, och de barn som var kvar var för utmattade för att leka Omkullspringning av liten Lia, så hon fick klättra omkring ganska ostört.

Kolla vilket lyckligt barn! (Klappar mig själv på axeln och intalar mig själv att jag visst är en skitbra morsa)

Ikväll går Simon ut så man kanske skulle kolla melodifestivalen? Apropå det såg jag Sibel nere i tunnelbanan för nån vecka sen. Hon stod inte helt oväntat och sjöng för sin kompis. Det är det jobbigaste med människor som kan sjunga. Dom sjunger fan jämt.


3 kommentarer:

Amanda sa...

Åh, så du har varit på Leklandet nu! Vad tyckte du då? Visst är det rätt litet?

Men den där bollsvävargrejen är sjuuuukt uppskattad (och den livsfarliga rutschkanan som olle är dösugen på men som inte ens jag vågar åka...)!

Vi har förövrigt en leksak hemma som jag köpte på ICA Maxi för 99 spänn istället för 599, det är i princip exakt samma upplägg som bollsvävaren. Olle älskar den så mycket att han blir helt jävla oxtokig när han leker med den, alltså jättejättearg. Svårt att förklara, måste ses. Kom hit vettja!

Jempa sa...

Men shit vad spännande det låter..

En test måndag em kanske?

Slackermorsa sa...

Fan vad du är ute och ränner. Man blir ju nästan avis [fast det var ljug, vet att jag tillochmed brukar bli tillfrågad men bangar jämt].

Fast nu blir det ju ändring på det, 26:e it is!
/A - gammal och lat.