Ibland lönar det sig att vara en tråkmåns..

Några gånger om året vill syrran komma till Stockholm över dagen för att shoppa, då utbudet i Gävle kan bli lite begränsat.

Hon vill då gärna ha sällskap av mig i affärerna, men jag brukar protestera lite.

'Jag bor ju här..' gnäller jag 'Och inte har jag några pengar heller. Förstår du hur tråkigt det är att springa i affärer och se på när DU handlar..'

Så idag bestämde hon sig för att muta mig. På äkta storasyster-manér lovade hon att om jag följde med lovade hon att jag skulle få köpa precis vad jag ville för en bestämd summa.

Ibland är det bra att vara minstingen i familjen också. Då kan man alltid acceptera den typen av erbjudanden utan att skämmas.

Tack för topen och skärpet syster!