No more drama

Av den kommentars-torka som rådit de senaste dagarna, har jag räknat ut att ni finner mina dramatiska utsvävningar sjukt ointressanta.

Och jag hade faktiskt tänkt skärpa till mig, men så hörde jag att Svininfluensan slutligen har nått Sverige..

Jag kan då inte låta bli att skåda lite framåt i tiden. Runt augusti, september kanske.. Fredrik Reinfeldt står snorig och håller med hes röst ett tal till Svenska folket.

Han uppmanar de som fortfarande är friska och orkar, att bege sig österut. I Kina ska de ha hittat ett botemedel.

Talet avslutas med ett 'Må Gud vara med oss', innan han hostande leds av scenen, in i flygplanet som ska ta honom till räddningen.

Det han inte vet är att hela Asien redan är utplånat. Det finns inget botemedel. Ingen räddning.

Tv- och radiosändningarna har upphört för flera dagar sedan, och kanalerna brusar i de tomma hemmen.

Folk klättrar desperat över de sedan länge stillastående bilköerna för att försöka hitta en väg att ta sig framåt. Ta sig bort.


Ett år senare har 98% av beforlkningen dött i influensan och de överlevande irrar omkring i underjordiska gångar.

Där försöker de bygga upp ett nytt samhälle, hitta nya ledare att följa och skapa en dräglig tillvaro, medan de väntar på att någon som genom lottning har skickas upp för att kolla om viruset äntligen har dämpats, faktiskt ska komma tillbaka ner igen..

Nä hörni, nu ska jag ta en valium. Och sluta kolla så mycket på film.