torsdag 14 maj 2009

Sympatilös

Jag har en förmåga att minnas många saker från min barndom, och en del riktigt tidiga händelser.

En av mina tidigaste minnen är hur jag sitter i min barnstol och är arg som fan. Jag hade en sån där hårdplast hakklapp som skavde och gjorde ont varje gång jag rörde huvudet (använd inte såna, köp dom där mjuka gummiaktiga istället, funkar lika bra..) och mamma försökte mata mig med lasagne.

Jag ville absolut inte ha, för jag tyckte det luktade kräk.

Mamma tjatade och trugade, men jag knep ihop munnen och slängde huvudet åt sidan, trots att det gjorde ont, för att riktigt visa hur äckligt jag tyckte det verkade.

Mamma var nog rätt less vid det laget för hon bröt ihop lite och lutade huvudet mot bordsskivan.

Det sista jag minns är att jag inte tyckte det minsta synd om henne. Jag ville bara inte ha lasagne.

Jag ska försöka komma ihåg det nästa gång jag sitter där med skeden i handen och bönar och ber..

1 kommentar:

Slackermorsa sa...

Visst öppnas en helt ny dimension av förståelse för pärona när man har blivit en själv?! På gott & ont...