fredag 14 augusti 2009

Lite sjuk


Idag fick jag gå till farbror doktorn.

Jag har nämligen dragits med en hosta i nästan en vecka, och ville nu ha penicillin eller annan medicin för att slippa skiten.

När jag bokade tid oroade dom sig först att jag hade Svininfluensa eftersom jag tillbringat sommaren utomlands, men lugnade sig när jag försäkrade att jag bara hade hosta. Ingen feber eller ledvärk.

'Men kom in och ta några prover då så får vi se' kvittrade sköterskan.

'Vad för typ av prover?' frågade jag misstänksamt.

Det skulle gå jättesnabbt försäkrade hon. Bara lite koll i öron och halsen och lyssna på lungorna.

Ok, så inget grävande i halsen med den där äckliga topsen då, trodde jag. Tur.

Men nog fan skickades jag iväg till det där labb-rummet för två prover iallafall. Dom värsta. Fingerstick och halsmandelspetning.

Sticket först. Den lilla Thailändska sköterskan bad mig sträcka fram fingret utan omsvep. Inga frågor om jag var rädd eller om jag ville diskutera proceduren med en psykolog först. Bara pang en nål rätt i fingret som jag personligen tycker är långt mer traumatiskt än att ta blod från armen.

Lia satt bredvid i vagnen och skrattade, den lilla sadisten.

Lätt yr av chocken såg jag sen hur hon kom emot mig med en lång tops.

Jag skrattade nervöst och försökte förklara att jag finner detta ingrepp extremt obehagligt och hoppades att hon skulle säga att blodprovet ändå räcker.

Men hon visade ingen nåd utan bad mig bara gapa stort och sträcka ut tungan.

Redan när hon tryckte ner tungan med pinnen började jag få kväljningar, och när hon petade in topsen och började veva runt gurglade jag av skräck och kastade mig tillbaka i stolen.

Först när jag var utom fara igen insåg att jag höll i hennes armar och hade omedvetet motat bort henne.

Nu såg hon irriterad ut och förklarade att jag fick inte hålla i armarna eller luta mig bakåt. Slappna av.

Jag skärpte mig, slutade slåss, gapade snällt, kräktes nästan över hennes sköterskedräkt, men överlevde och gick tårögd därifrån.

Slutligen konstaterades det att det var ett virus, ingen medicin hjälper, vänta ut det så går det över av sig själv.

Jag ska aldrig mer gå till doktorn för en förkylning.


Inga kommentarer: