Vad man borde ha sagt, rond 2

Innan ni läser inlägget, ta och skumma igenom ett jag skrev för flera månader sen, här..

Det inlägget avslutades med att jag tyckte livet var orättvist för att jag förmodligen aldrig skulle få träffa gubbskrället igen.

Men jag hade fel.

Igår träffade jag honom igen. Tro det eller ej, i samma hiss.

Som tur var hade jag Amanda med mig som vittne, och jag önskar verkligen att jag kunde skriva att jag fick min hämnd till slut.

Istället hände följande.

Jag och Amande klev in i hissen för att åka ner till ica. Surgubben stapplade in med rullatorn, men jag kände inte igen honom.

Efter en stund märkte vi att ingenting hände, och jag såg att ingen tryckt på hissknappen.

Jag bad Amanda som stod närmare, och sekunden efter hon tryckt på knappen kände jag kalla kårar efter ryggraden.

'Hade ni inte tryckt på knappen..?' Hördes nämligen en välbekant stämma 'Men det är ju så med kvinnor. Ni får ingenting gjort för ni bara pratar hela tiden..'

Amanda stirrade förvånat på mig, och jag tänkte att jag äntligen fått min andra chans.

Men allt jag kunde få ur mig var ett 'Trevligt..' med lite syrlig röst.

Så det vore ju synd att säga att han blev tillplattad.

Snart var vi nere och gubben rullade ur hissen, på väg att försvinna ur mitt liv ännu en gång.

Jag fick ett helt galet infall.

'Kom' väste jag till Amanda 'Vi går om honom, jättefort!'

Än idag har jag ingen aning om var detta kom ifrån och vad jag trodde att det skulle ge mig för hämnd att gå om honom. Även om det var jättefort.

Men det gjorde vi iallafall, och Amanda försäkrade att han muttrade något surt när vi racade förbi, så kanske var det inte helt förgäves.

Men där slutar alltså rond 2.

2-0 till gubben från helvetet.

Jag VET INTE vad jag ska säga till honom! Vad säger man till en människa med ena foten i graven, men som ändå är så otrevlig och dumihuvet så han förtjänar att få veta det innan han kolar.

Help me.

Om jag mot förmodan får en tredje chans. Vad ska jag säga?