onsdag 14 januari 2009

Fanfanfan

När jag gjorde min första vägning som gravid så vägde jag 60 kg. Det är en helt ok vikt för mig, även om jag trivs bäst runt 58.

Men jag ökade stadigt i vikt och när det stod klart att jag hade havandeskapsförgiftning, låg jag på respektingivande 86 kg. Jag var så uppsvullen så till och med läpparna hade vuxit och jag hade stora svårigheter
att röra mig.


Efter förlossningen tog det dock bara ett par veckor innan allt vatten gått ur kroppen och jag började snabbt se ut som vanligt igen. Eftersom jag ammade och tog långa promenader rann kilona av mig ganska enkelt och snart var jag nere på 63 kg.

Inga problem tänkte jag. 3 kilo till, sen är jag tillbaka där jag började.

Men sen hände något.

Det blev kallare. Promenaderna blev kortare. Jag utvecklade ett enormt sötsug. Övergav min mörka 70% kakao-choklad, och kastade mig istället över Polly, jellybeans och marchmallows.

För ett par dagar sen ställde jag mig på vågen.


Det där är verkligen inte bilden av något som går åt rätt håll.

6 kommentarer:

Jessica sa...

precis där står min våg också och tippar fram och tillbaka. ska vi hjälpas åt att ta oss neråt?

eller kanske bara göra en brasa och kasta i vågarna?

Tess sa...

men du!
nu blir det ljusare och varmare och dina promenader blir säkert längre och då försvinner de dära kilona som ingenting!

Fettovidret sa...

Fetto!! Men allt fett kanske kom på tuttarna och inte på ngt annat ställe?


/CICICIIC

Jempa sa...

Jessica: Brasan låter mest lockande, men antar att det andra alternativet är det enda rätta..

Tess: Tack för de uppmuntrande orden, du här rätt hoppas jag :)

Fettovidret: Tack för att du försöker få mig att se det från den ljusa sidan, men nej, dom har blivit mindre i takt med att magen har blivit större. Jag hoppas du förstår att det blir inga bullar på fikat idag. Bara sjögräs och proteindrinkar.

Västergötskan sa...

I know the feeling...
Gick ner 13 kg snabbt. Men hade 2 kilo kvar till min inskrivningsvikt.
Nu händer det INGENTING! :-(

The Aunt sa...

Äh, snart börjar Lia gå & då är det bara att ställa bort godisskålen [eller åtminstone utom räck-/synhåll] & glömma långfikor ;)