söndag 25 januari 2009

Lille-snopp

När Lia var nästan nyfödd sa min mamma att jag borde försöka hitta nån helt mjuk skallra, som hon inte skulle kunna slå sig i ansiktet med.

Jag skyndade till Lekplaneten, men urvalet var inte särskilt stort. Jag hittade dock en mjuk skallra föreställande lille-skutt som jag tyckte var gullig och greppvänlig, så den blev det.

Några dagar senare hemma hos en vän låg Lia förnöjt i vagnen och lekte med den fina skallran. Min vän tittade ner i vagnen, började skratta och påpekade vilken sjukt olämplig leksak.

Jag förstod inte vad hon pratade om. Då tog hon den och vände den upp och ner. Först då såg jag felet!



Jag fann detta så intressant, att hon såg det direkt medan jag var tvungen att få en personlig instruktion innan jag fattade att gett en snopp till min dotter, så jag var tvungen att höra med några fler. Jag visade alltså upp den för de flesta av mina vänner och frågade om dom kunde se 'felet', och vissa började garva direkt medan andra skakade frågande på huvudet.

Så nu vet jag hur jag ska dela in mina vänner. De som genast börjat skratta är de förtappade, och de som inte såg ska få följa med mig till det Amish-society jag insett att det är lika bra att jag startar. Nånstans runt bibelbältet får det bli, Jönköping kanske.

5 kommentarer:

Novellskrivarn sa...

helt jävla fantastiskt! både snoppskallran och inlägget! tyvärr kan jag inte följa med dig till amishland... ;)

Jempa sa...

Men, hade jag inte vänt den upp och ner kanske inte du hade sett det heller!

The Aunt sa...

En snopp är väl en snopp oavsett om ollonet är upp eller ned...?!

Jempa sa...

Jo, men jag tittade nog bara på Lille-skutts oskyldiga ansikte när han var rättvänd..

Tess sa...

hahaha, och jag som alltid tyckt lille skutt va så söt och oskyldig.