Igår på festen fick jag klara antydningar av en kollega att han tycker min blogg är på tok för torr. Han ville ha smarriga detaljer om mitt förflutna som partypingla.
Jag funderade ett tag på vad som faktiskt kan berättas, och följande story kan jag stå för tror jag. Vi får se om jag klickar 'Publicera Inlägg' när jag är klar eller inte.
Detta utspelade sig alltså i Las Vegas där jag och mitt resesällskap skulle spendera tre dagar. Första kvällen var vi mycket upprymda i denna syndens stad och vi ville uppleva så mycket som möjligt som budgeten tillät.
Efter en show jag inte minns mycket av, en promenad på strippen, en tur i bergodalbanan högs upp i Stratospheretornet och några barer, ville vi avsluta med något spektakulärt, men kunde inte bestämma vad. Fulla som ägg bestämde vi oss alltså att låta ödet avgöra. Ödet i Las Vegas innebär förstås en tärning.
Jämnt nummer så skulle vi båda ta en lapdance och vid ojämnt så skulle vi gifta oss.
Tack och lov så blev det jämnt nummer, så vi begav oss glatt till en stripklubb och beställde varsin lapdance.
I vilken annan stad som helst hade jag dött av skam och fnissat mig igenom hela skiten, men här var allt bara jätteroligt och kändes nästan naturligt.
Efteråt blev jag och strippan goda vänner och bestämde oss för att ta en drink ihop. Hon berättade för mig att hon hade en tvillingsyster som var veterinär och föräldrarnas stolthet. Strippan själv ville de inte veta av utan hon fick höra av sig när hon kommit till sina sinnes fulla bruk och skaffat sig ett vanligt arbete.
Hon pratade även om sina planer på att skaffa silikonbröst eftersom hon inte tyckte hennes egna var stora nog.
Jag sa att hon var galen, och att hon hade de snyggaste naturliga bröst jag någonsin sett, vilket var helt sant. Hon upplyste mig då att kunderna inte var intresserade av naturliga bröst, utan de ville ha stora oäkta fantasibröst, precis såna bröst som dom aldrig skulle vara intresserade av om det handlade om ett seriöst förhållande, utan bara som en kort spännande upplevelse de kunde tänka tillbaka på när de ledsnade på vardagen.
Vi bytte mailadress men hördes såklart aldrig av igen.
Men jag brukar tänka på henne ibland. Om hon fortfarnde arbetar som strippa där i Las Vegas, för kunder som bara vill att hon ska vara en fantasi och med föräldrar som inte vill veta av henne. Jag hoppas hon mår bra.
Vassego Emil, vill du ha fler storys får vi ta det på den där utekvällen vi snackade om att ha.. ;)
5 kommentarer:
Tänk att jag hade kunnat sätta en hel jävla månadslön på att det var emil som var utpressaren, hahaha!
men jag får passa på att tacka också, det ledde ju till ett alldeles förträffligt bra inlägg! nu blev man nästan själv lite sugen på att outa sina egna gamla skelett... synd bara att min man fattar svenska så bra... ;)
ps det finns inga ord över hur bitter jag är över att jag tvingades hänga på toan istället för hemma hos sara igår. FAN!!! när kommer bilderna? ;)
Jaaa, vill ha skelett!! Jag tänkte lägga upp lite bilder ikväll. Mår du bättre?
haha såklart det var jag! och jag är glad att du tog tag i saken så snabbt så man fick lite roligt att läsa :)
amanda, du får följa med på den där utekvällen som ska bli av någon gång istället. och då ser jag fram emot fler skelett..
Emil, självklart hånkar jag (den dagen då jag inte är en vandrande restaurang längre) och då jävlar kan du räkna med storytelling. Jag minns att jag var bra på sånt en gång i tiden.. ;)
ps jag har faktiskt outat ett och annat skelett i bloggen nu ikväll, blev onekligen lite inspirerad...
Skicka en kommentar