måndag 29 december 2008

Sverige och svenskarna

Jag har många utländska vänner och bekanta som bor i Sverige. Nu talar jag inte om flyktingar, utan utlänningar som har flyttat hit på grund av arbete, skola eller kärleken (som t ex min man..)

Dom här personerna har många åsikter om oss svenskar, och ofta ganska negativa.

Innan de flyttar hit, då tycker dom att vi är jättespännande. Vackra, exotiska och trevliga är förväntningarna dom har på oss.

När dom väl flyttar hit dock, märker dom att alla redan har tillräckligt med vänner, och gärna pratar och har trevligt på fester och tillställningar, men mycket mer än så blir det inte.

Då förvandlas plötsligt svenskarna i deras ögon, och vi blir istället kalla, tillknäppta och tråkiga.

Detta får jag ofta höra och det retar mig nåt enormt. Jag minns särskilt en gång när vi var på en firmafest för några år sedan. En tjej från Trinidad satt vid bordet, men förutom hej sa hon inte ett ord. Inte ett ord. Förutom några timmar senare när hon fått i sig några glas vin. Då satt hon och talade om för mig hur trista svenskarna är, att dom inte kan prata utan att vara fulla.

Jag tar allt sånt här personligt. Jag är ju också svensk. Men av nån anledning så tycker dessa personer att det är helt ok att kritisera och generalisera hur vi är, till mitt ansikte. Om jag protesterar säger dom 'Men du är ju inte typiskt svensk', men det är jag väl visst..

Men ibland måste jag hålla med. Jag kommer just från banken och där hände verkligen något som är typiskt svenskt.

Det var sju nummer kvar när jag tog min lapp, och det satt två tjejer i kassorna. Men tydligen skulle det bara sitta en, för den ena kvittrade 'då går jag då!' och började resa sig.

Två tanten började frusta och fnysa. Dom blev så irriterade så dom var tvungna att höja rösten lite. 'Ska hon GÅ?!' kacklade dom till varandra 'Nu?!' medan dom slängde irriterade blickar mot disken och runt i lokalen.

Den andra tjejen hörde tanterna och sa vänligt 'Men det är ändå bara sju minuters väntetid ungefär..'

Det där hade dom inte räknat med. Ok, dom var upprörda och ville visa det, men det var ju inte menat att personalen skulle höra! Dom stirrade på tjejen, och sen på varandra, och sen ner i golvet. Aldrig i livet kunde dom stå för att dom faktiskt inte tyckte att bemanningen borde halveras när det var rätt många som väntade.

Så tanterna sa inget mer, gick fram när deras nummer ropades upp, och lämnade sen lokalen.

Men jag kommer ändå fortsätta försvara oss, för jag gillar oss ändå. Ok att vi kan vara lite reserverade ibland, och lite blyga när vi är nyktra, men när vi säger något så menar vi det oftast, och vi visar känslor när det är riktigt nödvändigt.

3 kommentarer:

Unknown sa...

Ja, fördomarna finns verkligen mot oss svenskar (men andra också så klart) och svenska tjejer... och om man liksom inte ingår i den mallen... ja, då är man inte svensk. Känner igen det där. :.)

Ang din kommentar:

Man får lita på att specialisterna på mödravården/förlossningen har koll på sina siffror, annars vore det ju skandal! Jag personligen känner bara till en pojke i Uppsala som överlevde i de veckorna, men jag letar inte heller efter barn som har överlevt i samma vecka. Det gör just nu för ont att tänka på allt det medicinska.

Men det har ju inte bara med vilken vecka att göra med deras chanser för överlevnad... vikt, lungutveckling, immunförsvar osv spelar ju stor roll. Så tyvärr kan barn dö såväl i v.20 som i v.40. Verkligheten är hemsk.

En liten infektion räcker eller en liten blodpropp i moderkakan... det är så lite som krävs för att riskera ett litet barns liv i magen.

Mvh Melissa
www.mammamelissa.blogg.se

Novellskrivarn sa...

Det där är himla märkligt, att man ju egentligen tycker att vi svenskar kan vara jävligt tråkiga och torra, men så fort man hör någon "utomsocknes" snacka skit om våra landsmän så blir man verkligen stött!

Jag tror att det är lite den där grejen att man själv får snacka hur mycket skit man vill om ens familj, men gud nåde om ens partner gjorde detsamma... ;)

Jempa sa...

Helt rätt. Jag tycker det är helt ok som svensk att snacka lite skit om svenskarna, precis som man får skoja om sig själv.. Men jag kritiserar inte andra to their face och vill inte att folk ska göra det med mig heller.