Rädda mig

Solna centrum har förvandlats lite till ett minfält. Bakom varje hörn lurar faror.

Där är Telenor-säljare, Göta energi-säljare, nagelvårdspaket-säljare och diverse insamlare. Och dom är aggressiva. Dom går så nära deras regler bara tillåter, ropar på en och hojtar frågor rätt ut i luften så det blir svårt att ignorera dem utan att verka lite konstig.

För nån vecka sen såg jag att jag höll på att gå rätt in i famnen på en blek glasögonprydd fjortis med en pärm i händerna. På sig hade hon en röd jacka med loggan Rädda Barnen.

Detta var i en ganska smal korridor, hon hade redan siktet inställt på mig och det fanns ingen utväg. Jag tänkte förtvivlat på vad jag skulle säga för att ta mig ur detta..

Jag försökte stirra ner i golvet, men det var försent. 'Ursäkta, har du tid i två minuter..' hörde jag snart en tunn röst.

Aha! Tänkte jag belåtet, jag hade det. 'Tack, men jag är redan...medlem' kläckte jag alltså ur mig, och gick vidare.

Men hon lät mig inte gå. Hon fortsatte följa efter. 'Men vaddå medlem?' frågade hon. Jag började gå snabbare och stirrade rakt fram och höll krampaktigt i barnvagnen. 'Hurdå?' Insisterade hon 'men..hallå'

Jag kunde inte stanna. Då skulle jag behöva erkänna att jag ljugit och framstå som en extremt dålig människa. Jag fortsatte alltså bara gå och till slut stannade hon och stod bara och såg efter mig.

Jag hade kommit undan men var helt skakig. Både för den obehagliga insamlar-freaket men också för min märkliga skräck för något så enkelt att bara säga 'Nej Tack'

Idag blev jag infångad igen. Säg bara nej, säg bara nej, tänkte jag och log..

Med start 28 december betalar jag 100 kr i månaden till Rädda Barnen.