Gårdagkvällen gick jättebra.
Lia trilskades lite först och var inte det minsta intresserad av att lära känna en ny barnvakt, men så fort vi gått förvandlades hon som vanligt, eftersom hon tydligen inser att det inte finns någon att showa för längre, så hon förvandlas istället till ett riktigt A-barn.
Samma sak hände i helgen, när mina föräldrar passade henne i några timmar medan vi var på salongen och fixade håren.
'Hon har varit en ÄNGEL!' försäkrade pappa i telefon när vi var tillbaka ´Lekt och skojat och inte gråtit EN enda gång.´
Jag blev såklart mycket nöjd.
Men så fort vi klev innanför dörren blev det ett annat läge. Lia stirrade på mig en stund, sen föll hon som ett träd, rätt ner i golvet bara, och började skrika som hennes sista stund var kommen, och detta pågick mer eller mindre fram till läggdags.
Jag förstår inte vad jag har gjort för fel? Jag tycker att jag är en sån mamma som käckt ropar 'Ingen fara! Upp och hoppa bara!' så fort hon trillar omkull, men ändå så beter hon sig ibland som en nyfödd så fort jag är i närheten.
Det är nog läge att skylla på Simon, som tror hon får ont om en snöflinga landar på henne. Jäkla greker.
Att äta middag ensamma var för övrigt en mycket välbehövd och efterlängtad upplevelse, och jag tryckte pliktskyldigt i mig huvudrätten, trots att det såklart egentligen var efterrätten jag suktade efter.
Creme brulé... Värt att välja restaurang efter.
2 kommentarer:
haha. min syster och hennes kille försöker göra så min systerson inte blir en sån unge som börjar grina för minsta lilla och så och så att han inte ska vara så klängig.
Men farmor gör det lite svårt för dem.
Bär runt på honom hela tiden (tydligen så mycket att ingen annan har någon chans att vara med honom), och så fort ett litet pip kommer så är hon framme och "oj, oj, oj".
Syrran längtar tills hennes killes bror och hans tjej får barn, så att kanske lite farmor-akten går över på den unge så att inte Leo blir så daddad och daltad med hela tiden.
Exakt så har det varit för mig, likaså på dagis...
Barn är så, deras jobb är att vara jävliga mot föräldrarna tror jag.
Alvin är ju i den härliga sexårstrotsen/helvetet för tillfället. Jag är ÖVERTYGAD om att det är nu jag får för mina synder. Karma som kommit för att bita mig.
Barnvakter och dagispersonal har som jobb att leka med barnen medan vi är med barnen samtidigt som allt annat måste göras, laga mat, städa mm. Då blir ungarna sura och får för lite uppmärksamhet är min teori. Skulle vi bara leka och ha kul med barnen och ha samma tålamod och vara lika pigga som de som bara har barn ibland skulle våra barn inte vara ett dugg jävliga det är jag övertygad om.
/Sabine (Som gör samma fel...)
Skicka en kommentar